Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vadstenasmidena tillhöra av allt att döma andra hälften av
1500-talet. Redan år 1545 var en smedja verksam på slottet
med icke mindre än 6 stad av olika slag och 1552 nämnas i
räkenskaperna både klensmedja och grovsmedja, båda med stora och
rikhaltiga uppsatser av verktyg. I början utfördes framför allt
grövre arbeten, verktyg, ankarjärn och dylikt men så småningom
börjar inredningsföremål, spjäll, beslag och lås bli allt vanligare.
På 1550-talet ägde i samband med den övriga inredningen
stora smidesarbeten rum. År 1554 utfördes sålunda utom
allehanda grovsmide till bygget, som alltjämt pågick, fönsterbeslag,
fönstergaller och dörrjärn i så stort antal, att man har anledning
antaga, att den huvudsakliga delen av smidet utfördes vid denna
tid. Inredningsarbetena pågingo emellertid ända till 1620. Då
äro emellertid helt andra ideal rådande och det är knappast
troligt att ens de båda senaste typerna, bild 7 och 8, äro utförda
efter år 1600.
Smedernas namn äro övervägande svenska, Matts, Peder
slottssmed, Oluff, Arfwed, Måns stålbogasmed, Johan klensmed
m. fl. Utom de smeder som direkt hörde till slottets personal
anlitades även stadens hantverkare vid upprepade tillfällen.
Man har alltså all anledning att antaga att det mesta av arbetet
utfördes av svenska smeder. År 1556 nämnes emellertid Thomas
Holst stalmester, ett namn som vid denna tid bör tillhöra en tysk
och direkt ger en antydan om, var de närmaste förebilderna till
de svenska arbetena äro att söka. Tyskland, framför allt
Sydtyskland, är också det under 1500-talet ledande landet inom
smidet, och där utbildades de nya stilarna. Redan under
1500-talets andra fjärdedel utfördes i Nurnberg, Augsburg och Ulm
arbeten av samma art som det här är fråga om, ehuru rikare, med
användande av drivning och punsning i stor utsträckning och
med dekoration i form av plastiska blad och mänskliga anleten i
rätt nära anslutning till de vid denna tid verksamma
mönster-stickarna (H. Liier och M. Creutz, Geschichte der
Metall-kunst, sid. 182).
Liksom gångjärnen förfärdigades även de vanligast
förekommande låsen, vilka i räkenskaperna kallas smällelås, till
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
