Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
por, vantar och »binningskläden», ett slags långa stickade
halsdukar, större och mindre schalar, sockerduk, korderoj, doffel,
kläde, smalare och bredare band, använda till hängslen och
skärp, och mera sådant.
Här skall endast talas om de textilier som knallen medfört.
Annars hade han även många andra slags varor. »Skålknalle»
och »fataknalle» äro namn, som av gammalt givits åt den
vandrande västgöten. Han handlade med svarvade träsaker:
tallrikar, skålar, fat och dylikt. Olaus Magnus skriver i sin
Historia om de nordiska folken 1555 om grenhornade stånkor, så
kallade kåsör, som tillverkades i Kind och Mark. »Där finnas
skickligare mästare i svarvning än på något annat ställe inom
Nordens landamären. Man lever sålunda där mestadels på detta
yrke och tävlar ivrigt sinsemellan att uppfinna nya skönt
arbetade träkärl, alldeles som de venetianska glasmakarna i
Murano tävla inom sitt yrke.» Senare kom träslöjden att bedrivas
främst inom Ås härad. Inom Vedens härad, men även i Kind
och Mark har tillverkningen av smidesvaror varit betydande.
Liar, skaror, knivar och saxar hade knallen därifrån att sälja.
Gäsene härad var känt för skinnberedning.
Det var många olika slag hemslöjd, som idkades av den idoga
befolkningen i denna del av Västergötland. Uppgifter om textil
hemslöjd i Sjuhäradsbygden finna vi från mitten av 1500-talet.
Enligt en jordebok upprättad av biskop Sven Jacobi i Skara
år 1540 skulle från en mängd hemman i Mark hörande till
Seglora rättardöme förutom smör, honung, ål m. m. även ett visst
antal alnar vadmal lämnas i skatt till prostämbetet i Skara. För
övrigt synes det vara endast från Mark vadmal levererades i skatt.
»Marbo lerefft» omtalas i bouppteckningen efter ovannämnde
biskop Jacobi. Under rubriken »säng- och linkleder» finner man:
»1 par marbolerefftz lakan med 2 V2 bred vtsleten, 2 halfsliten
lakan marbolerfft» samt bland kläderna: »en messe särk aff
grofft marbolerfft med all sin tilbehöring medt gammel brun
flöjel frame på ermerne och niden till.»
År 1550 påbjudes att marknad skall hållas i Askersund två
gånger om året. Där skall allmogen från Västergötland, Småland
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
