Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vadmalet göres från 4 ]/2 till 7 qvarters bredd och är dels
hvitt dels grått sammansatt af svart och hvit ull och säljes till
16 a 24 sk Banco alnen (stundom derutöfver) åt Borås Handlande,
som låta stampa, färga och sedermera försälja det över hela
Sverige, men förnämligast i Bergslagen, Stockholm och Norrige.
Merendels göra dessa Handlande sina resor i November månad,
då de uppköpa det färdiga Vadmalet, utlemna Ull till sådane
som ej sjelfva kunna anskaffa den och betala slutligen
arbetslöner, samt emottaga det färdiga vadmalet under en sednare
resa.» Så långt efter Hallandshövdingen. Vadmalet har varit
en av västgötarnas förnämsta handelsartiklar. I tull-listorna
från 1639 utgör vadmalet den största posten eller 28,785 alnar,
och det är inte ovanligt att en knalle har med sig 8—900 eller
till och med 1,000 alnar. Likadant är förhållandet 1834. Handels
Betjenten Anders Pärsson medförde »17 st. wallmar», innehållande
795 alnar på sin resa till Östergötland, Stockholm och
Uppland. Anders Persson som reste åt samma håll medförde »15
st walmar» eller 550 alnar o. s. v. Av de sju häraderna är det
Kind som särskilt varit känt för vadmalstillverkningen. På
Gotland har mycket uppköpts och likaså i Småland. Om Vättle
härads invånare berättas 1758, att de »väfva vadmal det de
hoptals sälja åt Boråsare».
»Sängtäcken eller Ryor äro af nöthår och vanligen flossade
med färgade Nöthårstrådar, som formera reguliert krokiga
figurer. Dessa köpas af Boråsarne till omkring 2 R:dr B:co stycket
och försäljas i Norge och Norrland för dubbelt.» Så beskriver
landshövdingen de s. k. västgötaryorna 1822. Enligt tullistorna
från 1600-talet tyckas mycket få ryor ha medförts på resorna.
Framhållas bör dock att knallarnas ryor troligen ej i större
utsträckning tillverkats i Västergötland. Vivi Sylwan skriver i
sin bok Svenska Ryor om vissa grupper enklare prydnadsryor,
spridda särskilt i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna: »Ryan
har en gång som handelsvara spritts i de trakter som här avses.
Gårdfarihandeln med sin sega, år efter år återkommande
påtryckning har småningom skapat seden att bruka ryan.
Beteckningen brudrya, som hade högreståndsstämpel, var en bra re-
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
