Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade ett filantropiskt samfund i Norrköping sysselsatt sig med
frågan om slaveriet, om kolonisation som medel häremot och om
ett »nytt system för en fri stats etablerande». Gustaf III upptog
med intresse tanken på en svensk koloni och gav Wadström medel
att göra en resa till det föga kända Afrika. Vägen togs över Paris,
dit brev medfördes till Ludvig XVI, franska hovet och många
av de främste inom vetenskap och konst. Iakttagelserna under
dessa sammanträffanden, under vistelsen vid Afrikas kust och
resor inåt landet äro livligt skildrade i dagboksbrev, som jämte
teckningar trycktes i »Archiv för Nyare Resor».
De europiska staternas slavhandlare tävlade med varandra
i energi och uppfinningsförmåga då det gällde att för
billigaste pris förvärva, med svek locka till sig eller helt brutalt
röva infödingar, som till att börja med välvilligt och gästfritt
tagit emot långväga främlingar. »Det är ett elände som övergår
inbillningskraftens gränser», skriver Wadström, »ingen dag eller
natt förgår utan att man hör jämmerropen från några som släpas
bort. Ej underligt att de söka göra sitt land så otillgängligt som
möjligt och att, då tillfälle gives, utkräva en vild hämnd på
enskilda resande vetenskapsmän och på de missionärer som dessa
samma vita män sända dem.»
Den svenska expeditionens hemresa ställdes över London.
Där befanns den allmänna opinionen och parlamentet i
febertillstånd av nya idéer om den färgade mannen som
medmänniska, inte endast arbetsslav och handelsvara. Kväkarnas
samfund och Cambridge’s universitet dela med Sverige äran
att ha givit de första lystringsorden i denna kamp för humanitet
och människorätt. William Pitt, Fox och Wilberforce
framträdde. Wadström som kom med förstahandskunskap från
slaveriets jaktmarker blev dem en utomordentlig medhjälpare.
Han uppkallades i British Privy Council och fick tala inför
parlamentets kommitté. I ett av dess protokoll upptar hans
anförande inte mindre än 27 trycksidor. Hans teckningar från
scener under de grymma slavjakterna, bild 2, och
planritningar över ett slavskepp voro uppsatta i parlamentet under
debatterna.
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
