Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIMMERBYGARVERIET PÅ
SKANSEN
av Erik Andrén
I likhet med många andra yrkesmän har garveriarbetaren under
det senaste halvseklet fått lara sig nya metoder och
handgrepp. I stället för att bearbeta materialet med sina verktyg,
får han nu i stor utsträckning stå vid maskinspakar. De gamla
barkkaren av trä ha ersatts med rymliga cementbassanger och
roterande metallcylindrar. De enkla små narvrullarna ha fått
vika för långa stålvalsar med krokodilhudsmönster. Även den
yttre ramen har förändrats. Över hela landet hade
garveribygg-naden en karakteristisk utformning med en öppen svalgång,
en »altan», där hudar kunde hängas på tork. Numera kan —
utifrån sett — ett modernt garveri förväxlas med vilken annan
fabriksanläggning som helst.
De med gammaldags metoder arbetande garverierna ha haft
att välja mellan förintelse och radikal omläggning. De flesta
ha gått under, därför att industrien kräver större och därmed
färre företag än det gamla hantverket, där i nödfall en garvare
kunde klara sig med hjälp av hustrun och pigan.
I Vimmerby funnos under hela 1800-talet fem—sex garverier.
Nu finns intet kvar inom det gamla stadsområdet. Det sista
nedlades för 10 år sedan, då den sjuttiofemårige garvaren Ernst
Österman upphörde med smorlädersberedningen. Långt
tidigare hade han nödgats ge tappt i konkurrensen med det
maskinberedda sullädret. Den gamla garveribyggnaden fick stå
öde och vänta på sitt förfall. Då ingrep Svenska
garveriidkare-föreningen på initiativ av direktör Gösta Ehrnberg och amanu-
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
