Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
området verkställts. Golvet mellan de båda ursprungligen
möjligen parallella murarna är emellertid lagt med söndriga tegel
av samma dimensioner och utseende som det inom stora
stengrunden funna äldre teglets.
Fyllningen inom det sistnämnda schaktningsområdet var under
ett tunt jordlager, som tydligen härrörde från 1600-talshusets
rasering, fast sammanpackad och längst ned närmast
grundlerans yta utomordentligt hård. Den bestod av lerblandad jord
samt tegelskärv och innehöll en stor mängd fragment av taktegel,
formtegel av olika typer, av vilka de flesta återgivas å bild 15,
samt några bitar av golvplattor av tegel (16x17x4 cm).
Takteglet var av en ganska avancerad äldre munk-i-nunne-typ,
icke avsedd att tätas med murbruk.
Ehuru dessa fynd ej kunna exakt dateras, måste de dock med
bestämdhet hänföras till medeltiden. Formteglet nederst å
bild 15 representerar en mindre vanlig typ, känd i ett par
varianter. Som exempel på dess förekomst kan nämnas, att det
ingår i en fyrpassfris, bild 16, under taket på koromgången i S.
Petrikyrkan i Malmö, således från 1300-talets förra halft.1
De övriga formteglen ha vanligare och allmänt gotiska former.
Det är snarast troligt, att vi här hava att göra med senmedeltida
tegel, emedan tegelmassan tydligen ej behandlats särskilt
omsorgsfullt. Av fynden själva kan alltså intet säkrare svar givas
än det ovan antydda på frågan om det äldre säteshusets på
Tyresö ålder. I avvaktan på något lyckligt arkivfynd måste vi
därför tills vidare vara tillfreds med vissheten om att verkligen
ha återfunnit ej blott Maria Sofia De la Gardies nya
arrenda-torsbostad utan även resterna av det medeltida Tyresö. I
allmänna drag kunna vi också frammana bilden av detta.
Den i våra dagar ganska obetydliga strömmen omgav fordom
gårdsanläggningen med en slinga även söder- och västerut, så
att ännu Palmskiöld — i slutet av 1600-talet — kunde skriva, att
gården »var med vatten omsluten som en ö.» Denna lilla holme
1 Denna fris är visserligen i senare tid ommurad. En stor del av teglen
äro dock de ursprungliga. De framträda svartglaserade mot fyrpassets
tegel-färgade botten. Tyresöteglet är icke glaserat.
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
