Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och etnologiens domäner. I flera hänseenden var den
grundläggande; jag behöver här endast minna om att det var Lithberg
som gav uppslaget till de första mera omfattande och systematiska
inventeringarna av vårt lands fornminnen. Under senare år
kommo emellertid hans krafter i växande grad att inriktas på den
nordiska etnologien, på utforskningen av vår folkliga kultur.
Från år 1912 var också Lithberg knuten till Nordiska museet,
där han i olika funktioner alltsedan dess verkade. Han var bland
de första som i vårt land hävdade den åsikten att den etnologiska
forskningen framför allt måste arbeta kulturgeografiskt, bygga på
en ingående kännedom om de enskilda kulturelementens
utbredning inom och utom vårt land. Särskild betydelse fick i detta
hänseende hans programmatiska framställning i avhandlingen
Till allmogekulturens geografi, som inleder tidskriften Rigs
första årgång 1918. Han ger där en klar och åskådlig
framställning av de möjligheter som finnas att med kulturgeografisk
utgångspunkt nå fram till helhetsbilder av äldre och nu längesedan
försvunna kulturskeden. »Folklivsforskningen» vore enligt hans
mening ett nödvändigt komplement till »fornforskningen». »Det
är arkeologien och etnografien gemensamt som skola visa oss
vägen till den mänskliga odlingens källor.»
Redan den omständigheten, att en begåvad och omdömesgill
forskare, som hunnit skapa sig ett aktat namn inom andra
vetenskaper, så energiskt markerade vikten och betydelsen av
ett nytt forskningsområde fick en stor betydelse för framtiden.
Lithberg fullföljde emellertid här tankegångar och synpunkter,
som i en smula vaga och outvecklade former redan möta läsaren
av hans doktorsavhandling om Gotlands stenålder (1914).
Försöken att knyta samman forntida och nutida levnadsformer, att
ge ålderns perspektiv åt de ännu under förra århundradet på ön
använda sälj aktsmetoderna, visa prov på en mindre vanlig
vetenskaplig kombinationsförmåga. Å andra sidan hade dessa
sammanställningar knappast varit möjliga att göra utan P. A. Säves
djupgående forskningar med deras i de kända folianterna i
Carolinabiblioteket nedlagda resultat. Det var för övrigt ofta som Lithberg
även i andra sammanhang hade anledning att referera till denne
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
