Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har genom sin verksamhet under året givit denna speciellt
krävande möbleringsuppgift sitt goda stod och ändock funnit
möjlighet att rikta samlingarna på andra områden med
betydelsefulla gåvor, vilket skall framskymta vid genomögnandet av den
nedan följande överblicken av några mer framträdande ting ur
årsförvärvet, grupperade efter museiuppställningens
kronologiska schema.
Den äldre Vasatiden äger redan förut i samlingarna
en mycket märklig och tidskarakteristisk föremålsgrupp i de
rödmålade dryckeskärlen av trä för det ceremoniösa
skåldrickande^ de hornprydda kåsorna, vilkas användning Olaus Magnus
illustrerat, liksom också i den jättestora bollen med dess serie
av anvapen och sentenser med hänsyftning på Peder Turesson
Bielke och hans död under kung Kristians bila. Till denna
samling har under året fogats ett nytt nummer, därjämte
representerande en ny form, förut ej känd inom svenskt område. Det
är ett båtformigt kärl med stävarna högt uppdragna och
formade till inåt båten vända djurhuvuden, bild 7. Hela pjäsen
är rödmålad på samma sätt som kåsorna och på båda sidorna
ha målats ett par adliga vapen, tyvärr så fragmentariskt bevarade,
att de ej hittills kunnat tydas. Den definitiva bestämningen
av pjäsens ålder måste ställas på framtiden, men dess
samhörighet med de röda Vasatidsdryckeskärlen är given.
Just på den vägg i 1500-talsrummet, där de röda kåsorna
tidigare stodo utställda, finner man nu, efter nyordnandet, ett
nyförvärv av ganska överraskande slag, nämligen ett prov på en
stofttapet, daterad 1619, vilken kommit till museet från en
bondgård i Gästrikland. Denna teknik, att på linneväv åstadkomma
sammetsliknande effekt genom att efter schablon limma fast
fint sönderklippt garnstoft, är man mest van att finna
representerad på karolinsk tid och senare, då den var i hög grad använd
både som importvara från Holland och i svensk tillverkning.
Ett daterat exemplar från 1600-talets början är alltså ytterst
anmärkningsvärt, även om man vet att tekniken varit känd så
tidigt och t. o. m. ännu tidigare. Också för europeiska
förhållanden är denna tapet helt enkelt en sällsynthet av första ord-
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
