Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lag om fattigvården - 1. Offentlig fattigvård och enskildas försörjningsplikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rörande omhändertagande av minderårig, som på
grund av nöd eller annan dylik anledning är i behov
av vård utom hemmet, stadgas i lagen om samhällets
barnavård. Lag 6 juni 1924.
I denna § bestämmes den lagtvungna fattigvården för
minderåriga och arbetsoförmögna. »Med arbetsoförmåga
förstås icke en absolut oförmåga till arbete, utan oförmåga
att genom arbete skaffa sig vad som erfordras till livets
uppehälle». F. K. I 1871 års förordning bestämdes
»nödtorftig fattigdom», vilket kunnat föranleda den
missuppfattningen, att understödstagaren kunde hållas nätt och jämnt ovan
svältgränsen. »Det riktiga torde vara, att han skall erhålla
vad som i allmänhet å den ort, där understöd gives, anses
vara erforderligt för livsuppehället». K. P. — Där hans
behov icke annorledes avhjälpes: »Fattigvården har ej att
ingripa, när behovet i det föreliggande fallet verkligen fylles
på annat håll, detta må vara därigenom att enskild
försörjningspliktig sörjer därför eller att understöd utgår t. ex.
från välgörenhetsförening.» K. P. — Underhåll och den vård,
som äro erforderliga: »Här avses tydligen ej annat än att
fattigvårdssamhället skall sätta den nödlidande i tillfälle att
få samma omvårdnad, som i allmänhet bestås i
sjukdomsfall och naturligen ej specialbehandlingar, som kräva
alldeles särskilda kostnader.» K. P. — Uppfostran: »Det måste
ligga i sakens natur, att barn, som uppfostras genom det
allmännas försorg eller på dess bekostnad, skola komma i
åtnjutande av den uppfostran, som samhället bereder det
uppväxande släktet i allmänhet, att ett uttryckligt stadgande
om kristlig uppfostran kan anses överflödigt.» K. P. —
Sexton år: Förutvarande minderårighetsgränsen var 15 år.
Höjningen har skett för att bättre »göra de unga skickade
till för dem lämpat arbete». K. P.
I Folkundervisningsstadgan av 26. 9. 1921 § 49 stadgas:
»Där föräldrar eller målsmän icke äga tillgång att bekosta
barnens kläder och underhåll vid skolan, böra de genom
kommunens fattigvård härutinnan understödjas.»
2 §. För beviljande av fattigvård i andra fall än
dem, vilka i 1 § omförmälas, äger fattigvårdssamhälle
bestämma de grunder, som böra av samhällets
fattigvårdsstyrelse iakttagas. Har sådant bestämmande ej
skett, ankommer på styrelsen att meddela fattigvård, i
den mån styrelsen prövar nödigt. Fattigvårdssamhälle
och fattigvårdsstyrelse hava härvid att, på sätt i 23 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>