Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lag om lindring i mindre bemedlades kostnader för vård av sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lag om lindring i de mindre bemedlades
kostnader för vård av sinnessjuka, sinnesslöa och
fallandesjuka;
den 2 maj 1919.
K. m:t har, med riksdagen, funnit gott förordna som
följer:
1 §. Åtnjuter sinnessjuk, vilken, utan att vara i
behov av fattigvård enligt 1 § i lagen om
fattigvården, dock är att anse såsom mindre bemedlad,
vård mot billigaste avgift å staten eller landsting
tillhörigt sinnessjukhus, och har han under de senaste tio
åren vårdats å dylikt sjukhus i sammanlagt två år
eller därutöver, eller har sinnessjukdomen eljest
oavbrutet fortfarit under minst tre år, då skall lindring
i kostnaden för sinnessjukvården beredas på sätt här
nedan sägs.
2 §. Vid prövning av fråga, huruvida sinnessjuk
är att anse såsom mindre bemedlad samt om
beredande av lindring, som avses i denna lag, skall
hänsyn tagas ej endast till storleken av den sinnessjukes
inkomster och övriga tillgångar samt skulder utan
jämväl till alla andra på hans ekonomiska
förhållanden inverkande omständigheter, såsom honom
åliggande underhållsskyldighet och dylikt.
Har den sinnessjuke anhörig eller annan, som är
underhållsskyldig för honom och i stånd att bekosta
hans vård, vare den sinnessjuke ej att anse såsom
Lag om fattigvården. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
