Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1904]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bleckslageriarbetaren Axel Edvard östergrens hustru Ida Östergren och
makarnes minderåriga barn. Hustru östergren vore enligt läkarbetyg
på grund af sjukdom oförmögen att försörja sig. Mannen Östergren
tjänstgjorde sedan den 23 nästföregående juli vid Första Svea
artilleriregemente såsom värnpliktig och skulle vara upptagen af vapenöfningen
under 137 dagar. Då familjen saknade tillgångar, förelåge således för
hustrun och barnen behof enligt 1 § fattigvårdsförordningen.
Borgsjö sockens fattigvårdsstyrelse bestred ansökningen, på den grunden
att Östergren vore arbetsför och således skyldig att utan
fattigvårdssam-hålles betungande försörja sin hustru och sina minderåriga barn. Den
omständigheten, att han fullgjorde sin värnplikt, fritoge honom ej från
denna skyldighet.
Fattigvårdsnämnden invände, att Östergren skilts från sin familj och
under tiden saknade arbetsförtjänst, med hvilken han kunde försörja sin
familj. Sedan Östergrens värnpliktstjänst afslutats, hade understödet,
som utgått med tillhopa 60 kronor, också indragits.
K\ B. i Västemorrlands län yttrade i resolution den 30 oktober
1902, att äfven om i målet finge anses ostridigt, att östergren ägde
hemortsrätt i fattigvårdshänseende inom Borgsjö socken,
likväl och som, jämlikt 3 § fattigvårdsförordningen, det ålåge
föräldrar och barn att i mån af behof, å ena, och förmåga, å andra sidan,
hvarandra försörja,
samt, äfven om hustru östergren varit oförmögen att genom arbete
försörja sig och makarnes minderåriga barn, det ålegat mannen
östergren att om sin hustru och makarnes barn draga försorg,
alltså och då ej visats, att mannen östergren af någon sådan
anledning, som i 1 § ofvan åberopade förordning angåfves, varit
oförmögen att denna sin försörjningsskyldighet fullgöra,
samt i tvister emellan fattigvårdssamhällen om förskjuten fattigvård
K. B. ägde ålägga ersättningsskyldighet allenast i fråga om fattigvård,
som ntgått enligt sistnämnda lagrum,
funne K. B. ansökningen icke kunna bifallas.
Fattigvårdsnämnden klagade hos Kammarrätten och yrkade
utdömande af fordrade 60 kronor på skäl, som förut anförts.
I afgifven förklaring påkallade fattigvårdsstyrelsen fastställelse af
öfverklagade resolutionen.
Kammarrätten (herrar frih. Akerhielm, Biörklund och Smerling)
fann i utslag den 29 februari 1904 ej skäl att i öfverklagade resolutionen
göra ändring.
Föredraganden, sekreteraren Palmgren, med hvilken adjungerade
ledamoten Cygnæus instämde, var skiljaktig och yttrade:
Som Östergren under den tid, ifrågavarande understöd utgått
till hans familj, varit på grund af tjänstgöring såsom värnpliktig
uretåndsatt att om familjen draga försorg,
samt med afseende härå och hvad öfrigt i målet förekommit
understödet m&sto anses betingadt af sådant behof, 6om omförmäles
i 1 § förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871,
alltså och då ostridigt är, att Östergren år 1902 ägt
hemortsrätt i Borgsjö socken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
