Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1910]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33.
Fr&ga om rätt till kostnadsfri sjukvård enligt lasarettsstadgan. En
person bar ansetts insjuknad å den ort, där hennes sjukdom nätt den ot
veckling, att för densamma erfordrats lasarettsvård.
Stockholms stads hälsovårdsnämnd sökte den 19 mars 1909 hos
över-8tåthållarämbetet, att, som ogifta Karin Elisabet Larsson den 24 februari
samma år intagits å Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, det måtte varda
ålagt Västra Vingåkers socken eller annat fattigvårdssamhälle, där
Karin Elisabet Larsson kunde befinnas äga hemortsrätt, att ersätta
kostnaden för hennes vård å sjukhuset med 2 kronor 25 öre om dagen från
och med intagningsdagen till dess hon bleve utskriven.
Vid ansökningen funnos fogade intyg dels av vederbörande ro teman,
att Karin Elisabet Larsson saknade erforderlig vård av annan samt
egna medel till bekostande av sin sjukvård, och dels av läkare, att Karin
Elisabet Larsson, som vårdades å Sabbatsbergs sjukhus för cephalalgia
4-Lichen ruber,1 enligt egen uppgift redan vid sin ankomst till
Stockholm varit behäftad med denna sjukdom.
Det upplystes i målet, att Karin Elisabet Larsson den 1 november
1908 ankommit till Stockholm från Västra Vingåkers socken.
Fattigvårdsstyreisen i Västra Vingåkers socken bestred
ersättningsskyldighet i målet.
K. B. i Södermanlands län meddelade resolution den 7 juni 1909;
och enär utredningen i målet ej föranledde till annat antagande än
att först efter Karin Elisabet Larssons ankomst till Stockholm
hennes sjukdom nått den utveckling, att för densamma erfordrats
lasa-rettsvård,
alltså och då Karin Elisabet Larsson, vilken ostridigt varit medellös
och tillhört annat lasarettsdistrikt, följaktligen, jämlikt 5 § 2 mom. i
lasarettsstadgan den 18 oktober 1901, varit berättigad att kostnadsfritt
åtnjuta ifrågavarande sjukvård,
funne K. B. hälsovårdsnämndens i målet förda talan icke kunna
bifallas.
Hälsovårdsnämnden anförde besvär över utslaget hos Kammarrätten
och yrkade bifall till sin förut i målet förda talan. För tillämpning
av det av K. B. åberopade stadgandet vore det avgörande, varest
insjuknandet skett, och icke, var sjukdomen nått den utveckling, att för
densamma erfordrats lasarettsvård. I föreliggande fall hade
insjuknandet skett utom Stockholm.
Fattigvårdsstyrelsen hade icke något att erinra mot K. B:s
resolution.
Målet föredrogs i Kammarrätten den 3 mars 1910, därvid
Kammarrätten (herrar Östberg, Lybeck, Waldenström, referent, och Hallberg)
ej fann skäl att göra ändring i K. B:s resolution.
1 Huvudvärk jämte hudutslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
