Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1912]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34.
Tvist om beloppet av ers&ttning för v&rd och underhåll av en å Gävle
stads fattigv&rdsinr&ttningrs sjukavdelning intagen person, vilken ej rarit
i behov av sjukvård. — Fråga om ersättning för läkarbetyg, som
anskaffats av polismyndighet, innan nnderstödstagaren överlämnats till
vederbörande fattigvårdsstyrelse.
Arbetaren Karl August Lindberg blev den 8 november 1911 av
polismyndigheten i Gävle stad anhållen för fylleri och bettleri. Sedan han
genom polismyndighetens försorg undersökts av läkare, som intygade,
att Lindberg i följd av invaliditet vore oförmögen att försörja sig, blev
Lindberg den 9 i samma månad överlämnad till stadens
fattigvårds-styrel8e.
I en till K. B. i Gävleborgs län den 17 november 1911 ingiven skrift
yrkade Gävle stads fattigvårdsstyrelse, att, som Lindberg den 9 berörda
november intagit9 å stadens fattigvårdsinrättnings sjukavdelning, men
Lindberg ägde hemortsrätt i Söderhamns stad, det måtte varda ålagt
sistnämnda stad att ersätta kostnaden för Lindbergs underhåll med en
krona 50 öre för dag, tills han9 behov av underhåll upphörde, ävensom
lösen för det av ovannämnde läkare angående Lindberg utfärdade
intyget med 8 kronor.
Söderhamns fattigvårdsstyrelse medgav, att Lindberg ägde
hemortsrätt i Söderhamn, men bestred att betala mera för hans underhåll å Gävle
stads försörjningsinrättning än en krona för dag. Likaledes bestreds att
utgiva ersättning för läkarintyget, då detta anskaffats av polisen och
Gävle fattigvårdsstyrelse ej haft någon utgift för detsamma.
I avgivna påminnelser förmälde Gävle fattigvårdsstyrelse, att
Lindberg den 18 november 1911 utskrivits från försörjningsinrättningens
sjukavdelning, samt bestämde sitt ersättningsanspråk för hans vård
därstädes till 15 kronor. Lindberg vore alkoholist och såsom sådan vida
besvärligare än mången sängliggande sjuk person. Oaktat läkarbetyget
anskaffats av polisen, hade dock Gävle fattigvårdsstyrelse nödgats ersätta
lösen för detsamma med 3 kronor.
Söderhamns fattigvårdsstyrelse anförde i ny förklaring, att läkaren
väl intygat, att Lindberg vore invalid men icke, att han vore sjuk.
Påståendet att Lindberg vore särskilt besvärlig bestredes. Gävle
fattig-vårdsstyrelBe hade ej behövt betala läkarbetyget, då fattigvårdsstyrelsen
icke begärt detsamma. Troligen vore också läkaren, som utfärdat
intyget, på grund av anställning som andre stadsläkare skyldig att utan
ersättning undersöka av polisen anhållen person och lämna intyg därom.
Söderhamns fattigvårdsstyrelse åberopade därjämte ett av förste
stadsläkaren i Söderhamn utfärdat intyg, att Lindberg, som under åren
1909 och 1910 i tre särskilda perioder varit intagen å Söderhamns
försörj ningshus, vid dessa tillfällen icke varit på grund av sin invaliditet
i behov av vård å sjukavdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
