Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade instruktion pliktig att bestrida läkarvården vid bl. a. stadens
försörjnings- och arbetsinrättningar. Att doktor von Post tillika vore ledamot
i Gävle fattigvårdsstyrelse torde icke kunna förringa beviskraften av det
av honom å tjänstens vägnar utfärdade läkarbetyget, i all synnerhet som
under stöd sfrågan angående Forslund ioke föredragits å något
fattigvårds-6tyrelsens sammanträde.
Då målet föredrogs å en av Kammarrättens divisioner, beslöts att
detsamma skulle jämlikt 18 § i den för Kammarrätten gällande instruktion
föredragas och avgöras i plenum.
Målet avgjordes i Kammarrättens plenum den 16 maj 1918, därvid
Kammarrätten (hrr Petersson, Lagerbring, Wdhlin, Smerling, Cygnæus,
föredragande, Waldenström, Norrman, Sundberg, Wrahlund och Wahlberg)
ej fann skäl att göra ändring i K. B:s utslag.
Från beslutet var e. o. assessorn tftcrn, med vilken e. o. assessorerna
Asplund och Löwgrcn samt kammarrättsråden Hallberg och Lybeck förenade sig,
skiljaktig och yttrade:
Enär upplyst blivit, att stadsläkaren von Post, som utfärdat det av Gävle
stads fattigvårdsstyrelse i målet åberopade läkarintyget, vid tiden för
utfärdandet av samma intyg varit ledamot av nämnda fattigvårdsstyrelse, frånkänner
jag intyget verkan av laga bevis;
och som vid sådant förhållande Gävle stads fattigvårdsstyrelse mot Tor
–åkers sockens fattigvårdsstyrelses bestridande icke styrkt, att ifrågavarande
fattigvård varit betingad av sådana omständigheter, varom förmäles i 1 §
fattig-vå rds förord n i n gen,
finner jag skäligt att, med ändring av överklagade utslaget, befria Torsåkers
socken från den i målet ålagda ersättningsskyldigheten.
2.
Begravningskostnad har, då ien avlidne saknade tillgångar, ansetts
likställd med fattigvård enligt 1 I fattigvårdsftrordningen, ehuru den
avlidnes efterlämnade hustru ägde arbetsförmåga.
(Avgjort i plenum. Se minnesboken n:r 31).
Hos K. B. i Stockholms län har Ytter järna sockens fattigvårdsstyrelse
genom den 3 mars 1913 anhängiggjord talan sökt, att som — efter det
arbetaren Johan Axel Nordström den 6 november 1912 avlidit —
fattig-vårdsstyreisen nödgats utgiva dels den 7 i samma månad för hane
begravning 25 kronor, dels ock sedermera i understöd åt hans änka Maria Lovisa
Nordström och makarnas minderåriga barn från ooh med den 7 januari
till ooh med den 31 december 1913 sammanlagt 400 kronor, det måtte
varda ålagt Södertälje stad« fattigvårdsstyrelse att ersätta Ytter järna
sockens fattigvårdsstyrelse iberörda belopp ävensom de kostnader,
sistnämnda fattigvårdsstyrelse ytterligare kunde få för änkan Nordström
och hennes barn vidkännas, samt att övertaga familjens försörjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
