Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för barnen ytterligare vidkännas till dess avhämtning eller hemsändning
skodde.
Vid av vederbörande landsfiskal hållen undersökning upplyste
Andersson Frost, bland annat, att han från september 1914 till den 9 maj 1916
haft arbete vid ett pappersbruk Skogshåll i Värmland och då varit
boende och skriven på Gustavsberg i Karlstads landsförsamling; att han
därefter vistats i Bergen i Norge till den 7 juni 1921; att han under
vistelsen i Bergen på grund av där rådande bostadsbrist måst sända sin
familj till Stora Harrie socken i juni 1918; att hans hustru påföljande
månad skrivit efter och fått sig tillsänt makarnas prästbetyg från
pastorsämbetet i Karlstads landsförsamling; att hustrun därefter inlämnat
prästbetyget hos pastorsämbetet i Stora Harrie församling, där hustrun
och barnen under fyra månaders tid varit boende; att hustrun och
barnen efter nämnda tid återvänt till Bergen, varefter de jämte Andersson
Frost ankommit till Göteborg den 7 juni 1921; samt att Andersson Frost
och hans familj därefter fått bostad i Lilla Harrie socken.
Vederbörande häradsskrivare upplyste, att Andersson Frost varit för
åren 1919 och 1920 mantalsskriven i Stora Harrie socken.
Stora Harrie sockens fattigvårdsstyrelse bestred kravet, enär
Andersson Frost icke vunnit hemortsrätt i socknen, dit han aldrig inflyttat.
Anledningen till att familjen låtit skriva sig i socknen torde hava varit,
att anförvanter bodde där. Hustruns och barnens vistelse i socknen
kunde icke föranleda hemortsrätt för dem i socknen.
K. B. i Malmöhus län gav utslag den 9 november 1921, därvid K. B.
yttrade:
Ifrågavarande fattigvård finge anses hava betingats av behov enligt
1 § lagen om fattigvården.
I målet vore utrett, att Andersson Frost varit för år 1920
mantalsskriven i Stora Harrie socken. Vid sådant förhållande och då, såvitt
handlingarna utmärkte, varken han själv eller hans familj under nämnda
år kommit i åtnjutande av fattigvård, som utövade inverkan på förvärv
av hemortsrätt, finge antagas, att Andersson Frost och således även hans
barn vid tiden för ifrågavarande fattigvårds beviljande ägt hemortsrätt
i Stora Harrie socken.
På grund härav och då Stora Harrie sockens fattigvårdsstyrelse icke
haft något att erinra mot storleken av det fordrade ersättningsbeloppet,
prövade K. B. skäligt ålägga Stora Harrie sockens fattigvårdsstyrelse
dels att ersätta Göteborgs fattigvårdsstyrelse med 115 kronor, dels ock
att med belopp, varom i brist av åsämjande finge särskilt i laga ordning
tvistas, gottgöra Göteborgs fattigvårdsstyrelse vad fattigvårdsstyrelsen
ytterligare i fattigvårdshänseende för ifrågavarande barn utgivit eller
kunde komma att utgiva, till dess behovet av fattigvård upphört eller
upphörde eller försörjningen av Stora Harrie sockens
fattigvårdsstyrelse overtoges.
I besvär hos Kammarrätten har Stora Harrie sockens
fattigvårdsstyrelse yrkat befrielse från den ådömda ersättningsskyldigheten.
Göteborgs fattigvårdsstyrelse hemställde om ogillande av besvären.
Målet avgjordes av Kammarrätten den 2 november 1922, därvid Kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
