- Project Runeberg -  Fattigvårdsmål. Referat. Mål avgjorda i kammarrätten / Årg. 20/22 (1922/1924) /
29

(1904-1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samma. Persson hade därför vänt sig till fattigvårdsstyrelsen och där
fått löfte om hjälp i detta avseende. Persson kunde emellertid icke
närmare erinra sig händelseförloppet, men han tyckte sig vilja minnas, att
då beloppet erlagts av fattigvårdsstyrelsen, hade den av Metallverken
utskrivpa borgensförbindelsen makulerats å sysslomanskontoret vid
lasarettet. Å Metallverkens avlöningskontor kunde några upplysningar icke
erhållas. Några anteckningar i saken kunde icke återfinnas.

Kumla sockens fattigvårdsstyrelse bestred kravet under åberopande av
1 och 55 §§ fattigvårdslagen. Fattigvårdsstyrelsen i Västerås hade först
sexton dagar efter det vården upphört tagit befattning med saken och
då tillika endast med övertagande av annans åtagna förpliktelse.

K. B. utlät sig genom utslag den 5 augusti 1921 sålunda:

K. B. funne, vid det förhållandet att ansökningen i målet till K. B.
ingivits inom den i 55 § gällande fattigvårdslag stadgade tid av sextio
dagar från den dag, då lasarettskostnaden av Västerås
fattigvårdsstyrelse guldits, den av Kumla sockens fattigvårdsstyrelse gjorda
invändningen, att ansökningen i målet för sent ingivits till K. B., ej förtjäna
avseende.

Vidare och då den Andersson i Västerås beredda vård, med hänsyn
till dennes sjukdom och medellöshet, måste anses påkallad av de
omständigheter, varom förmäldes i 1 § lagen om fattigvården,

prövade K. B., med stöd av anförda lagrum samt 50 § i berörda lag,
skäligt ålägga Kumla sockens fattigvårdsstyrelse att till Västerås
fattigvårdsstyrelse utgiva fordrade beloppet 70 kronor 50 öre.

I besvär hos Kammarrätten har Kumla sockens fattigvårdsstyrelse
yrkat befrielse från den fattigvårdsstyrelsen i målet ålagda
ersättningsskyldigheten.

Västerås fattigvårdsstyrelse hemställde om ogillande av besvären.

Besvären föredrogos i Kammarrätten den 15 januari 1923, därvid
Kammarrätten (hrr Norrman, föredragande, von Sydow, Wahlberg och
Wikström) yttrade:

Som upplyst blivit, att borgen för Anderssons ifrågavarande
lasaretts-vård vid hans intagande å lasarettet tecknats av Aktiebolaget Svenska
Metallverken,

samt vid sådant förhållande och då det icke blivit i målet styrkt, att
lasarettet icke kunnat på grund av nämnda borgensförbindelse av bolaget
Utfå ersättning för den lämnade vården, den Andersson meddelade
fattigvården icke kan anses hava utgått enligt 1 § lagen om fattigvården,

alltså finner Kammarrätten skäligt, med ändring av K. B:s utslag,
befria fattigvårdsstyrelsen i Kumla socken från den ådömda
betalningsskyldigheten.

3—252259. FaUigvårtUmål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fattigvmal/1922/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free