Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v istats i staden, men som han icke uttagit sitt flyttningsbetyg vid
utflyttningen till Kvibille socken, hade han kvarstått skriven i staden
och blivit mantalsskriven för år 1919 å stadens slut; samt att Törnqvist
den 21 februari 1919 uttagit flyttningsbetyg från Halmstad till Enslövs
socken. t
Halmstads fattigvårdsetyrelse bestred kravet, enär Törnqvist icke
vistats i staden sedan 1917, då han avflyttat till Kvibille socken, där han
bort bliva mantalsskriven för år 1918.
K. B. i Hallands län meddelade utslag den 23 november 1921;
och enär ostridigt vore, att ifrågavarande fattigvård utgått enligt 1 §
i lagen om fattigvården,
samt Törnqvist på grund av mantalsskrivning för år 1919 vid tiden
för meddelandet av ifrågavarande fattigvård ägt hemortsrätt i och i
för-sörjningshänseende tillhört Halmstads stad,
alltså och då ersättning för begravningshjälp enligt 51 § i sagda lag
icke kunde utdömas,
prövade K. B., jämlikt ovan åberopade lagrum samt 50 § i nämnda
lag, rättvist allenast på det sätt bifalla Slättåkra sockens fattigvård
sstyrelses i målet förda talan, att fattigvårdsstyrelsen i Halmstads stad ålades
att mot kvitto till fattigvårdsstyrelsen i Slättåkra socken utgiva
ersättning för Törnqvists ifrågavarande vård å Halmstads lasarett med
utan anmärkning lämnade 10 kronor.
I besvär hos Kammarrätten har Halmstads fattigvårdsstyrelse yrkat
befrielse från ersättningsskyldighet i målet. Törnqvist hade vistats i
Kvibille socken under sådana omständigheter, att han bort där
mantalsskrivas för år 1918. Törnqvist hade vidare bort mantalsskrivas i Enslövs
socken för år 1919 och icke i Halmstad. Då Törnqvist icke vore bosatt
i Halmstad och icke heller hade för avsikt att inflytta dit under
ifrågavarande år, kunde hans obehöriga mantalsskrivning i Halmstad icke gälla
vid bedömandet av hans hemortsrätt. I detta fall borde kunna tillämpas
stadgandet i 45 § andra stycket i fattigvårdslagen.
Slättåkra och Kvibille socknars fattigvårdsstyrelser hemställde om
fastställelse av överklagade utslaget.
Besvären föredrogos i Kammarrätten den 27 februari 1923, därvid
Kammarrätten (hrr Asplund, frih. Fleetwood och Schoultz,
föredragande) ej fann skäl att göra ändring i K. B:s utslag.
Från beslutet var kammarrättsrådet Wahlund skiljaktig och yttrade:
»Enär i målet är utrett, att Törnqvist rätteligen för år 1917 mantalsskrivits i
staden Halmstad,
samt handlingarna icke föranleda till antagande, att Törnqvist därefter
uppehållit sig i annan kommun å sådan tid och under sådana omständigheter, att han
på grund härav blivit eller bort bliva för något av åren 1918 och 1919 därstädes
mantalsskriven,
i följd varav Törnqvist vid tiden för meddelandet av ifrågavarande fattigvård
varit vid sin på grund av ovanberörda mantalsskrivning i Halmstad vunna
hemortsrätt bibehållen,
alltså och på i övrigt av K. B. anförda skäl fastställer jag det slut, vartill
K. B. i målet kommit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>