Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöd, som omförmäles i 33 § lagen om allmän pensionsförsäkring, med
210 kronor för år räknat.
Fattigvårdsstyrelsen har i avräkning å sina omförmälda utgifter å
tillhopa 350 kronor 60 öre av det Märta Kristina beviljade
pensions-understödet uppburit den 21 november 1922 140 kronor, den 17
december samma år 52 kronor 50 öre och den 23 juni 1923 105 kronor eller
sålunda sammanlagt 297 kronor 50 öre.
I en till K. B. i Jämtlands län ingiven skrift har härefter Go ran
Göransson såsom målsman för sin ovannämnda dotter, med förmälan att
det till hans dotter beviljade understödet icke till någon del bort till
fattigvårdsstyrelsen utbetalas, yrkat åläggande för fattigvårdsstyrelsen
att till honom utgiva de av fattigvårdsstyrelsen uppburna
understöds-beloppen.
Fattigvårdsstyrelsen bestred kravet, enär det pensionsbelopp, som
fat-• tigvårdsstyrelscn uppburit, understege det belopp, vartill den av
fattigvårdsstyrelsen meddelade fattigvården uppgått.
Vederbörande landsfiskal avgav, efter att hava hört Göransson, ett
yttrande av i huvudsak följande innehåll: Göransson hade meddelat, att
han sommaren 1922 vänt sig till Svegs sockens fattigvårdsstyrelse med
anhållan om bidrag för sin blinda dotters vistelse vid ett blindinstitut
i Uppsala. Fattigvårdsstyrelsen hade bifallit framställningen och
utrustat flickan med nödiga kläder samt bekostat resan. Kostnaden härför
hade uppgått till omkring 350 kronor. Vistelsen vid institutet hade
varit fri. Flickan hade vistats vid institutet från den 1 september 1922
till den 14 juli 1923, då hon återkommit. För hemresan hade
fattigvårdsstyrelsen lämnat ett ytterligare bidrag av 25 kronor på Göranssons
därom gjorda framställning. Flickan hade från och med mars 1922
tillerkänts en pension av 52 kronor 50 öre per kvartal.
Fattigvårdsstyrelsen hade emellertid tagit hand om pensionsboken samt uttagit och
tillgodogjort sig pensionsbeloppet kvartal för kvartal. Göransson funne
det orätt, att fattigvårdsstyrelsen tagit pensionen. Göransson ansåge.
att pensionen borde få uppbäras och behållas av flickans föräldrar, som
skött flickan under hennes sjukdom och som för övrigt vore i små
omständigheter. Allraminst hade enligt Göranssons mening
fattigvårdsstyrelsen varit berättigad taga pensionsbeloppen för tiden från
pensionens beviljande i mars 1922 till dess flickan reste till Uppsala den 1
september samma år samt för tiden efter hennes hemkomst under juli
månad 1923. Med sin skrivelse till K. B. hade Göransson för avsikt
att yrka att återfå hela pensionsbeloppet eller åtminstone de delar därav,
som fölle inom nu angivna tider. Om Göransson meddelade
landsfiskalen, att han vore en vanlig arbetskarl i sin mannaålder. Han vore gift
och hade utom Märta Kristina tre minderåriga och två vuxna barn.
Familjen levde i små omständigheter och vore för sin utkomst utom
vad rörde de vuxna barnen hänvisad till mannens arbete. Man och
hustru vore arbctsdugliga. Landsfiskalen hemställde, med hänsyn till
innehållet i 62 och 63 §§ fattigvårdslagen, att avseende ej måtte fästas
vid Göranssons framställning.
K. B. meddelade utslag den 18 oktober 1923;
och enär enligt 62 § lagen om fattigvården fattigvårdsstyrelsen ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
