Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana omständigheter, att han bort därstädes föras i mantal för år
1921. Enär utredning i målet saknades, beträffande vilken kommun,
som vid sådant förhållande finge anses hava varit Karlssons rätta
man-talsskrivningeort för år 1921, samt utredning härom icke lämpligen
kunde av Kungl. Kammarrätten åvägabringas, har fråga uppkommit,
huruvida målet för sådan utredning borde visas åter till K. B. för vidare
behandling. Då den mening, som i sistberörda fråga gjorde sig
gällande å vederbörande avdelning, befanns avvika från rättsgrundsats, som
vunnit tillämpning i ett av Kungl. Kammarrätten genom utslag den 2S
november 1922 avgjort mål rörande Ragnar Emanuel Petterssons
mantalsskrivning för år 1920, har avdelningen förordnat, att den sålunda
uppkomna frågan skulle avgöras i plenum.
Kungl. Kammarrätten har funnit, att målet icke borde för detta
ändamål återförvisas.1 * 3
41.
Utslag den 22 november 1923.* Närvarande: hrr östergren,
Lager-bring (diss.), Wahl in, föredragande, Smerting, Cygnæus (diss.),
Waldenström (diss.), Hallberg, Norrman, Erici, Afzelius, Elcenberg (diss.),
Wahlund (diss.), Asplund (diss.), Ljungberg och von Sydow.
Hos K. B. i Uppsala län hade Veekholms sockens fattigvårdsstyrelse
sökt, att som — efter det ladugårdskarlen Karl Erik Eriksson den 9
augusti 1921 avlidit — fattigvårdsstyrelsen måst den 29 september, den
30 oktober och den 2 december samma år för Erikssons och hans
efterlämnade hustru Hilda Elida Erikssons sex minderåriga barn utgiva visst
belopp, det måtte varda ålagt den kommun, som kunde befinnas
därtill skyldig, att ersätta samma belopp ävensom vad fattigvårdsstyrelsen
därutöver kunde komma att för barnen utgiva till dess deras behov av
fattigvård upphörde eller deras försörjning av annan overtoges; och
hade K. B. genom utslag don 28 februari 1922, enär Karl Erik Eriksson,
som först den 27 oktober 1920 fyllt sextio år, ostridigt för år 1920 blivit
rätteligen mantalsskriven i Enköpings-Näs socken samt sålunda jämlikt
47 och 49 §§ fattigvårdslagen hustru Eriksson och förty barnen vid
fattigvårdens meddelande år 1921 ägt hemortsrätt i Enköpings-Näs socken,
förty och av i övrigt anförda skäl på det sätt bifallit ansökningen, att
Enköpings-Näs fattigvårdssamhälle förpliktades att ersätta Veekholms
fattigvårdssamhälle dess den 30 oktober och den 2 december 1921 havda
kostnader för barnen ävensom viss ytterligare fattigvård.
Sedan Enköpings-Näs sockens fattigvårdsstyrelse anfört besvär över
K. B:s utslag, har Kungl. Kammarrätten genom utslag den 22
november 1923, enär jämlikt 45, 46 och 47 §§ lagen om fattigvården den 14
juni 1918 hustru Erikssons och förty även hennes minderåriga bams
1 Kammarrättsråden Norrman, Erici och Ekenberg »förklarade, att enligt de-
ras mening nu ifrågasatt återförvisning borde ske».
3 Se referat n:r 39 sid. 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
