Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Sedan material för en dylik anskaffats, visade det sig
genast, att olikheten i storlek, färg, utseende och skelettbyggnad
mellan båda ländernas kronhjortar voro särdeles markerade
och t. o. m. större, än man kunnat förmoda.
Den svenska kronhjorten är ett mycket större1 och
kraftigare djur än den norska. Om sommaren är den förra
rödbrun, nästan kastanjebrun, med sotbruna ben. Den senare är
betydligt ljusare, gråaktigt gulbrun med blekt brungrå ben.
Omkring den korta svansen ha hjortarna alltid ett ljusare fält, den
så kallade svansskölden. Denna är hos den svenska hjorten
i sommardräkt ej mycket ljusare än kroppssidornas allmänna
färg och ej heller skarpt afgränsad från denna. Hos den norska
hjorten är svansskölden tydligare afsatt gul till färgen samt
begränsad af ett mörkt streck på sidorna. Om vintern blir
den svenska hjorten ljusare än i sommardrägt och
svansskölden blir mera framträdande, nästan halmgul, men ej heller då
visa sig några svarta gränsstreck på sidorna. Frånvaron af
dessa är ett godt särmärke, som skiljer den svenska hjorten
också från den tyska, hvilken är försedd med dylika. Den
utvuxna kronhjorten (men ej hinden) både i Sverige och
Tyskland bär på halsen en yfvig man af förlängda hår. Denna lär
saknas hos den norska hjorten, hvaröfver äfven en tysk
sportsman, Leverkus-Leverkusen, som jagat i Norge, uttryckt sin
förvåning i tidskriften »Der Waidmann». Men det är ej blott
olikheter till det yttre, som skilja den svenska och den norska
kronhjorten, utan skelettbyggnaden är också olika, hvilket i
vetenskaoligt afseende är viktigare. Lättast synbara äro dessa
olikheter på skallen. Den svenska kronhjorten (fig. 1) har
längre och jämförelsevis smalare näsben, hvilkas sammanlagda
största bredd innehålles omkring 3 gånger i deras längd.
Dessutom äro de mera konvexa, så att de bilda en längsgående
1 Enligt benäget meddelande af Grefve T. Thott vägde en stor vid
Häcke-berga skjuten kronhjort 220 kilo i slaktvikt, en vuxen hjort beräknas eljest väga
140 —170 kilo och ett smaldjur 100 kilo. Till en jämförelse härmed kan anföras
efter Collett, att den norska hjorten antages väga vid 3 års ålder 65—72 kilo,
vid 4 års ålder 76—90 kilo, vid 5 års ålder 90—108 kilo, vid 6 års ålder eller
mera öfver 110 kilo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
