- Project Runeberg -  Fauna och flora / Första årgången. 1906 /
12

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på denna, liksom eken inkommit i södra Norge från Sverige
och sedan spridt sig längs kusten. Utbredningen norrut
underlättades sedan säkerligen genom den klimatförbättring, som
inträdde under det följande skedet, nämligen under
Littorina-tiden,1 och som i sin tur antagligen orsakades af den
betydande sänkning, som tillät en tunga af Golfströmmen att
intränga i Kattegat med varmt vatten och höja temperaturen. Det
var under samma tid, som de växter inkommo, hvilka pläga
sammanfattas under benämningen Ilexfloran efter sin mest
karakteristiska representant, kristtorn (Ilex), som nu visserligen
dött ut i Bohuslän, men ännu kvarlefver i västra Norge.

Den andra vägen för kronhjortens invandring till Norge
är visserligen minst sagdt högst osannolik, men äfven det
antagandet bör dock diskuteras, nämligen att kronhjorten skulle
ha kommit till Norge direkt från Skottland. En sådan
invandring skulle endast ha kunnat eventuellt möjliggjorts,
genom att största landhöjningen före Littorinatiden skulle ha
torrlagt större delen af Nordsjön och sedan hjortarna
simmande skulle ha tagit sig öfver den sista återstoden af vägen
motsvarande den s. k. norska rännan, hvilken säkerligen aldrig
varit torrlagd. Kronhjortarna äro visserligen kända som goda
simmare och såväl i Skottland som i Norge har man iakttagit,
huru de på dylikt sätt tillryggalagt betydande sträckor från ö
till ö eller från en ö till fastlandet eller tvärtom. Men för det
första finnas enligt geologernas utsago inga skäl att antaga
en sådan torrläggning af Nordsjön efter istiden, och äfven om
den grundare delen af detta haf varit torr, hade dock den
nödvändigt kvarvarande norska djuprännan varit alltför bred äfven
för de starkaste simmare bland hjortarna.

Denna sista teori skulle likvisst ha vunnit i sannolikhet,
om de norska och skottska kronhjortarna visat stor inbördes
öfverensstämmelse. Så är dock ej fallet. Den skottska
hjorten är visserligen äfven den en liten form med litet hufvud och
med kindtandraderna till och med kortare än hos den norska

1 Så benämnd, emedan strandsnäckan, Littorina, till följd af Östersjöns då
•saltare vatten, trifdes där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1906/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free