Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dr Scharff1 har uttalat den meningen, att kronhjortarna
inkommit till Europa i två omgångar. Den äldre af dessa
invandringar skulle enligt hans mening ha skett från Mindre
Asien. Från denna skulle härleda sig kronhjortarna på
Sardinien och Korsika o. s. v., hvilka äro småvuxna. Den
irländska hjorten skulle ock stamma härifrån. Nu är det
emellertid så, att djurraser, som lefva på öar, i regel bli små,
därpå finnas mångfaldiga bevis. Följaktligen behöfver man ej
härleda en småvuxen öras från annat ursprung än den
närstående storvuxna fastlandsrasen. Dr Stejneger2 har också
framställt den förmodan som sannolik, att den kronhjort, som
lefver nu i Norge, skulle ha inkommit dit öfver Skottland. Men
det framgår ej med full klarhet, när han anser, att denna
vandring skulle ha försigggått. Det ser nästan ut, som om han skulle
anta den för præglacial eller före istiden, hvilken han ej
betraktar för att ha varit så sträng som enligt den gängse
uppfattningen hos oss. Men under den stora nedisningen
dödades enligt geologiska vittnesbörd med säkerhet allt lefvande på
den skandinaviska halfön, och de djurformer, som nu finnas
där, ha alltså nödvändigtvis fått lof att invandra i senare
tid. I sådant fall fanns i postglacial tid ingen annan väg öppen
för en kronhjortsstam, såsom ofvan framhållits, än öfver
Danmark och Sverige och den norska hjorten måste alltså ha
kommit den vägen. Från vetenskaplig synpunkt ställer sig detta
dock ej mindre intressant utan tvärtom. Det lämnar nämligen
ett ytterligare exempel på, huru djurformerna förändras och
tillpassa sig till de rådande yttre förhållandena inom de
områden, där de lefva. Det skulle ju också vid närmare
eftertanke nästan ha synts underligt, om den bördiga skånska
slätten och den karga, klippiga norska västkusten haft alldeles
samma rastyp af kronhjort.
1 The History of the European Fauna, 1899.
2 American Naturalist. Vol. XXXV. 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
