Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’7
"V
*¾P^Ji
råttor och andra små gnagare. Det är också hos ett
åkerbruksfolk, hos de gamle egypterna, som man träffat de allra
äldsta rester efter tamkatter. Hos det nämnda folket blef
nämligen katten redan för mycket, mycket länge sedan ett
tamdjur. Om den ursprungligen
frivilligt sällat sig till människan,
emedan den fann rikligt byte vid
hennes spanmålsförråd, eller om
den af människan infångades och
tämjdes för att drifva råttjakt,
det kan nu ej afgöras. Så mycket
är emellertid säkert, att katten
mycket tidigt hos egypterna intog
en mycket ärad ställning och hölls
för ett heligt djur, som rent af
blef föremål för verklig dyrkan.
Denna kattdyrkan var redan
under den 12:te dynastien i tredje
årtusendet före vår tidräkning i
full blomstring. Katterna hade
sin egen skyddsgudinna Bast, som
afbildades med katthufvud. När
en katt dog, var det stor sorg och
veklagan, och den döda kroppen
blef balsamerad och
omsorgsfullt invecklad i linnedukar. De
döda och balsamerade katterna
blefvo sedan bisatta eller begrafna,
och man har på senare tider
påträffat riktiga kattgriftegårdar med
tusenvis af kattmumier. Ja, så talrika voro dessa mumier på
sina ställen, att det uppgifves, att den hänsynslösa nutiden för
några få år sedan dref en liflig handel med dem till
gödningsämne.
Men för vetenskapsmännen hade dessa mumier ett stort
värde på annat sätt. Med deras tillhjälp kunde man nämligen
Fauna och Flora.
Fig. 3. Kattmumie. Efter Keller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
