Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Den långa slemmiga tungan — på figuren af det nyss dödade
djuret synes den hänga ut på sidan af munnen — framsträckes
och indrages åter fullbesatt med otaliga termiter.
Hvarhelst dessa afrikanska myrätare förekomma äro de
eftersökta af befolkningen, emedan deras kött är så smakligt.
Men till följd af sitt undangömda lefnadssätt äro de ej lätta
att få tag i. Såsom de långa öronen antyda, ha de en
synnerligen god hörsel och det lyckas därför sällan att öfverrumpla
dem ofvan jord, ty misstänka de någon fara grafva de inom
kort ned sig, om ej något gammalt hål skulle vara nära till
hands som tillflyktsort. Har en myrätare väl kommit ned i
jorden är det ej möjligt med våld att draga honom ut igen,
såsom framgår af Thunbergs berättelse. Att grafva i fatt en
dylik varelse går naturligtvis lika så litet, men om man gräfver
sig ned framför honom och sålunda genskjuter honom lyckas
det bättre.
Ingen af de hittills kända formerna af afrikanska myrätare
tyckes, efter allt hvad man erfarit, förekomma talrikt i sitt
hemland. Alla forskningsresande, som träffat några ha blott
erhållit enstaka exemplar. Den stora kongoarten synes äfven
vara sällsynt i sitt hemland. Den kallas af negrerna där
»gar-rava», och de känna väl till den, men få sällan tag i den.
Löjtnant Eriksson hade flera gånger gifvit akt på spåren, som
visade aftryck efter de största klorna, ungefär som efter tre
fingrar, men hade ej fått se något djur. Han lofvade därför
ut en viss belöning åt den, som kunde skaffa honom en
»gar-rava», och då lyckades det slutligen. »Garravan» är så
försiktig, säga negrerna, så att, om den misstänker minsta försåt,
går den ej ut ur sina underjordiska hålor. Negrerna talade
såsom bevis härpå om, att de spårat en »garrava» till en stor
termitstack och sedan kringgärdat denna med jaktnät samt
satt snaror i alla hål. Det lyckades dock ej att få något byte,
ty »garravan» stannade inne i termitstacken i tre månader och
under tiden ruttnade näten ned för de svarte jägarne.
Huruvida nu en och samma termitstack, — ehuru dessa kunna
vara mycket kolossala, — skulle kunna förse en »garrava»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
