- Project Runeberg -  Fauna och flora / Första årgången. 1906 /
114

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii4

släkte skulle betecknas med sitt eget vetenskapliga namn,
hvilket ej på några villkor skulle kunna få användas för mer
än ett släkte inom djurriket. För att i någon mån belysa den
förvirring, som rådde, innan dessa båda forskare ingripit, må
några exempel anföras. Canis = hund användes tillika som
namn på en haj; Hystrix = piggsvin, brukades likaså för en
taggig fisk; Lupus = varg, för fisken haf katt; Mustela = mård,
för skärlånga; Lepiis = hare, för sjurygg; Vulpes = räf, för
en haj; Aquila = örn, för ett slags rocka; Cuculus = gök,
Hirundo = svala och Milvus = glada, användes alla tre äfven
för knorrhanar; Passer = sparf, för flundra; Turdus = trast
och Merula = koltrast, båda för snultrefiskar; Råna = groda,
för marulk; Asellus = gråsugga, för torsk-arter; Gryllus =
syrsa, för hafsål o. s. v. Det är lätt att inse, hvilket virrvarr
skulle orsakas af sådana dubbla användningar af de zoologiska
namnen.

Artedi omkom genom olyckshändelse vid unga år, men
Linné fullföljde arbetet och framlade ungefär 20 år senare
reglerna för den så kallade binomenklaturen, enligt hvilken hvarje
djur (eller växt) skulle ha tvenne namn, ett utmärkande släktet
och ett arten. Härigenom vanns den ofantliga fördelen, att,
då släktnamnet aldrig fick användas mer än en gång inom
hela djurriket och artnamnet blott en gång inom släktet, en
djurart tillräckligt tydligt betecknades för att ej kunna
förväxlas med någon annan i tal och skrift. Förut hade man
varit nödsakad att upprepa långa fraser eller citera hela
be-skrifningar af olika författare för att göra begripligt, hvilken
djurform man åsyftade. T. ex. för att beteckna torsk på ett
vetenskapligt och internationellt fullt förståbart sätt skref
Linné kort och godt Gadus callarias. Hans föregångare åter
fingo försöka att göra sig begripliga genom att skrifva »Morhua
vulgaris, maxima Asellorum species Bellon», hvilket betyder:
den fisk, som af Belon kallats »den vanliga torsken, den största
torsk-arten». Men då läsaren eller åhöraren kanske ej kände
Belon’s skrifter, fick man för säkerhets skull också citera
Gessner: »Molvus seu Morhua altera minor», hvarmed samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1906/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free