- Project Runeberg -  Fauna och flora / Första årgången. 1906 /
135

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i35

kommen tamgås( togo ungarna i sitt förkläde med hem. Fadren,
som förstod att de tillhörde det gåspar, som plägade
uppehålla sig i de små ljungmarkssjöarna, begaf sig dit med
ungarna. Modren, som förut flugit dit, sam dem genast till
mötes. På holmarne i Södermanlands och Östergötlands
skärgårdar fann jag förr gåsen bosatt i glest spridda par, där han
af somliga holmägare fredades. I medlet af april månad
erinrar jag mig då hafva sett fågelns bo med ägg eller ungefär
samma tid som stora hafstruten värper.

I likhet med professor Lönnberg anser jag, att denna
fågel bör genom lagen skyddas viss tid på året. Också
framhöll jag detta på Jägarkongresserna i Stockholm 1897, men
det rönte ej någon tillslutning af zoologerna där.

En fågel, som i Halland betydligt aftagit i antal är den
hvita Storken (Ciconia albaj.

Förr, för ett femtiotal år sedan lärer fågeln ha funnits
mera allmänt och gått ett bra stycke norr om Halmstad.
Numera finnes blott ett eller kanske två par i Sydhalland, på
Skottorps gods.

För ett tiotal år sedan hade ett par af Svarta Storken
(Ciconia nigraj slagit ned sina bopålar på en kronodomän en
mil norr om Halmstad. Länge fingo de här ej njuta fred; den
ena fågeln sköts och den andra vistades då sommaren öfver och
återkom ensam äfven året därpå, men har sedan ej visat sig.

I fråga om groddjur, så anträffas här i Halmstadstrakten
bland andra, Stinkpaddan (Bufo calamita). Hon ses sällan,
men om vårarna i maj och juni månader får man under lugna
kvällar höra hennes klingande och gurglande läte, något
påminnande om nattskärrans surrljud. Hon håller då till
samlad för parning i små gölar på flygsanden i närheten af
haf-vet. Detta hennes parningsljud är i mitt tycke vackert att
åhöra, måhända därför, att det är ett den fullödiga vårens ljud
och då det i den fridfulla ljumma vårnatten är förnimbart till
och med på flera kilometers afstånd. Halmstadsbon, som sedan
gammalt känt till detta ljud, säger, att det är »fröna» som sjunga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1906/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free