- Project Runeberg -  Fauna och flora / Första årgången. 1906 /
152

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*52

mest extrema form smärre, halfklotformiga, ytterst fasta sådana,
ofta af nästan svart färg. Mera sparsamt förekommer G.
fasci-cularis C.-Mull. och troligen än flera arter. Artbestämningen
försvåras af det förändrade sk.ck, hvari mossorna, tack vare
den säregna växtlokalen, här uppträda. Härtill kommer, att
samtliga mossor på sandens centrala delar fortplanta sig
uteslutande på könlös, vegetativ väg. Pohlia annotina L.
utvecklar väl perichætialblad (och könsorgan?), men den sporbärande
generationen, fruktkapseln, kommer ej heller här till utveckling.
1 stället utväxa talrika äggrunda groddknoppar från stjälkens
mellersta del. De å samma lokaler, sandfältets östra, grunda
delar, växande Polytricha sätta däremot riklig »frukt». Sandens
fanerogama växter visa äfvenledes normal fruktsättning, hvad
en och kråkbärsris beträffar, kanske t. o. m. mer än
medelmåttig.

Lafvarne, som ju i de flesta fall pläga på stenar och andra
ytterst karga växtplatser vara föregångare till all annan
vegetation, synas ej trifvas på Slättö-sand, ehuru de ej helt och
hållet saknas. Måhända hindras deras utveckling af
flygsanden, ty i enruggarne kläda rikliga bladlafvar de för direkt
sandslipning skyddade stamdelarne.

1 sammanhang med sandfloran bör omnämnas, att
tallskogens front mot sanden genom plantering af bergtall,
Pinus montana Mill., blifvit något framskjuten å fältets
nordvästra del.

I hvad mån vegetationen påverkats af de å sandfältet
rådande säregna yttre faktorerna har ej blifvit föremål för
ingående undersökning. Vissa anpassningar, bekanta från
xero-fyt vegetation i allmänhet — öknar, stepper, flygsandsfält etc.
— falla dock äfven här genast i ögonen, så dvärgvuxenhet,
tufbildning och bladens rödfärgning af anthocyan.
Fanero-gamernas såväl som markmossornas rotsystem visar sig vara
mycket starkt utveckladt, på samma gång som växternas
ofvan-jordiska delar i allmänhet äro mer eller mindre dvärgvuxna.
Detta gäller dock i mindre grad stamdelarna än bladen. Enens
och kråkbärsrisets stammar äro ytterst fasta i veden och nå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1906/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free