Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
såg jag på det blå vattnet några egendomliga hvita föremål
eller kanske rättare upphöjda linjer just där, som det nästan
färska vattnet från Saguenayfloden blandar sig med S:t
Law-renceflodens starkt salta. Då vi kommo närmare och kikaren
tagits till hjälp, såg jag snart nog, att det var lefvande varelser,
och under en veckas tid hade jag godt tillfälle att studera
dem och deras rörelser.
Det visade sig vara den från nordiska haf välbekanta
hvitfisken (Delphinapters l. Beluga leucas) som förekommer
i talrika flockar, en tumlare af 3—5 meters längd, som
full-växt helt hvit, utan ryggfena. Att den här hade sitt tillhåll, må
väl närmast förklaras så, att sötvattensfaunan från
Saguenayfloden hejdades af S:t Lawrenceflodens salta vatten och gaf
hvitfisken rikligt med näring, särskildt då jag icke på hela
resan från Belle Isle Strait (mellan Newfoundland och
Labrador) till S:t Catherine Bay och tillbaka såg en skymt af en
hvitfisk. Endast sällan kom ett ensamt djur pá längre afstånd
från flodmynningen, men de lefde där flockvis.
Mot den blå vattenytan kunde man synnerligen väl
iakttaga alla deras rörelser. De simma i regel i rad, och endast
sällan får man se ett par i jämbredd. I språnget höja de icke
kroppen helt öfver vattenytan, utan den runda ryggen, hvilken
alldeles saknar fenor, bildar i vattenbrynet en starkare eller
svagare krökt båge. Ser man på nära håll en ensam hvitfisk
göra sitt språng, tänker man ovillkorligt, att han slår
»kullerbytta» i vattnet och icke rör sig framåt, men i själfva verket
kommer han upp ett godt stycke längre fram för att slå nästa
kullerbytta. Just i språnget liknar tumlaren en bukt af en
orms cylindriska kropp. Ser man så en flock af fyra—fem
djur eller flera, som röra sig framåt i kölvattenslinje, ligger
den tanken nära till hands, att det är ett djur man ser, och
hvad kan det då vara annat än en orm?
Oftast röra djuren i en flock sig framåt i en viss takt —
ungefär som när en flock springare visar sig öfver vattenytan,
det är en liten obetydlig tidsskillnad mellan de första djuren
i flocken och de sista — så att de nästan samtidigt, det främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
