Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insamlade långt ute på den snötäckta isen på sjön Valloxen i
Uppland. En meddelare från Ångermanland skrifver, att de
voro långt talrikare på snön i skogen än ute på åkerfälten,
och att de i synnerhet voro hopade »vid tvära snökanter intill
väggarna af gårdarna». Andra ha uttryckligen ställt djurens
massuppträdande i samband med stark storm, ännu andra ha
iakttagit, att de i skogarna hufvudsakligen uppträda å snön
kring trädrötterna o. s. v.
Måhända har mången landtman, när han sett sina åkrar
öfversvämmas af »snöloppor», med dyrköpt erfarenhet af
jordloppornas härjningar i hans köksträdgård, hyst
farhågor för att »snölopporna», om de krypa ner
genom snön, kunna vara skadliga för den unga
sädesbrodden. Sådana farhågor äro emellertid
alldeles öfverflödiga. Collembolerna angripa aldrig,
så vidt man vet, friska växter, om ej möjligen fina
alg- eller svamptrådar; deras föda består annars
af mer eller mindre förmultnade ämnen. Hvar
och en vet ju också, att de små hvita insekter,
som ofta i stor mängd förekomma i blomkrukor
och på faten under krukorna, äro alldeles
oskad-liga för växten. Dessa små insekter äro en art
collemboler, ehuru de, olikt sina flesta släktingar, ej kunna
hoppa.
Är hoppstjärtarnas tillfälliga förekomst på snön en i sitt
slag rätt märklig företeelse, så är det likväl i långt högre grad
förvånansvärdt, att arter finnas, hvilkas enda hemvist synes
vara de kalla ofruktbara snöfälten. Sedan långt tillbaka är den s. k.
gletscherloppan (Isotoma saltans) (fig. 46 d.) bekant från
Alpernas glaciärer, där den är träffad ända till 2,700 m. ö. h., och
där den med otrolig lätthet borrar sig ned i den till utseendet
alldeles täta isen. Man har funnit, att den kunnat ligga tio
dagar infrusen i is af —11° utan att lida någon skada. På
Eliasberget i Alaska anträffades under hertigens af Abruzzerna
expedition en annan art lefvande, på en glaciär, och äfven å
våra svenska högfjälls eviga snö och på dess jöklar anträffas
Fig. 45.
Acho-rutes nivicola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
