Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 63
kända endast från Afrika. Sjukdomen, som alstras af
tsetse-flugan, kallas »nagana» och slutar med hästars och
hornboskaps snara död, däremot lida människor ej däraf. Bruce
upptäckte, att sjukdomen framkallades af en gisselbärande
pro-tozo, en flagellat af det släkte, som af zoologerna kallats med
det vetenskapliga namnet Trypanosoma. Samma Trypanosoma
fann Bruce äfven i blodet hos antiloper och
bufflar, men de dogo ej däraf. De utgjorde dock
■den infektionskälla, från hvilken tsetseflugorna
fingo smittämne att öfverföra på tamdjuren.
Detta är emellertid ej det enda onda som
härleder sig från flugorna af släktet Glossina.
Det har länge varit kändt, att negrerna på
Västafrikas kust ledo af en slags långsam men
dödsbringande sjukdom, som till följd af det
dvalliknande tillstånd, i hvilket patienten
slutligen faller, kallats sömnsjukan. Något närmare
om denna egendomliga sjukdom var ej kändt.
Plötsligen för ej länge sedan uppträdde den som
en verklig farsot i brittiska Uganda och kräfde
en oerhörd mängd af offer bland negrerna, och
äfven européer dukade under för den.
Engelska regeringen gaf då i uppdrag åt Royal Society i London att
sända ut en kommission för att undersöka närmare orsakerna
härtill och söka botemedel. På detta sätt gjordes snart viktiga rön
angående sjukdomens orsak och sättet för dess spridning. De af
sömnsjuka lidande befunnos ha entrypanosom i blodet och i
sjukdomens senare skeden gick denna äfven öfver i
cerebrospinalväts-kan i hjärna och ryggmärg. Härigenom framkallades då det
dvalliknande tillståndet. Bruce gjorde vidare den viktiga
upptäckten, att parasiten öfverfördes från de sjuka till de friska af den
art tsetsefluga (Glossina palpalis), som fanns där. Sömnsjukan
var alltså en parallell till »nagana» — sjukan hos boskap, ehuru
den förra alstrades af en annan parasit (Trypanosoma
gambi-ense), som öfverfördes af en annan art af tsetsefluga. Genom
experiment bevisades också, att tsetseflugan var i stånd att
Fig. 54. En
tsetsefluga (Glossina
fuwa) närbesläktad
med den, som
öi-verbringar sömn-sjukan. 2 gånger
förstorad efter
original i
Riksmuseum. Hemförd t at
Prof. Sjöstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
