Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om Linnæa borealis. Af Th. M. Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att emellertid Linnean äger en långt större variationsförmåga,
än man förut ens kunnat drömma om, har först på allra sista
tiden blifvit uppvisadt.
Den, som mer än någon annan ägnat Linnæa borealis ett
ingående studium, är professor V. B. Wittrock. Redan 1878
publicerade han med anledning af högtidlighållandet i Upsala
af hundraårsdagen af Linnés död »Några drag ur Linneas
lefnadshistoria», till hvilka strax därefter lades den i Botaniska
Notiser intagna afhandlingen: »Om Linnæa borealis. En jämförande
biologisk, morfologisk och anatomisk undersökning» —
bägge rika på nya, värdefulla iakttagelser. Förra året utgaf
han med anledning af Linnéfesten ett stort, med talrika,
synnerligen vackra, kolorerade planscher utrustadt arbete:
Linnæa borealis L., en mångformig art,[1] till hvilken de hänvisas,
som härom önska närmare kännedom. Här må det vara nog
att nämna, att däri beskrifvas och afbildas — utom en del
bildningsafvikelser — ej mindre än 150 i Sverige anträffade
och nu med egna latinska namn försedda former och
underformer, samtliga grundade på olikheter i blommans färger.
Dessa äro normalt trenne: hvitt, rödt och gult, men de kunna
vara på mångfaldigt olika sätt fördelade, och stundom kan den
ena eller andra af dem alldeles saknas. Anmärkningsvärdt är
därvid, att den färg, som tyckes vara mest beständig, är den
gula, fastän den normalt är inskränkt till ett af de allra flesta
förbisedt honungstecken på underläppens insida.
Huru skola nu dessa många former anses? Äro de af yttre
förhållanden framkallade obetydliga, tillfälliga bildningar eller
varieteter enligt den Linneanska terminologien? Eller har man
att tolka dem såsom »elementararter», liknande dem, hvari
åtskilliga gamla arter, såsom Draba verna, Taraxacum officinale,
Euphrasia officinalis, Capseila bursa pastoris, för att ej tala
om Hieracia, nu uppdelats eller »pulveriserats»? Detta är
något, som fortsatta studier, förnämligast frösådd på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>