Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommar i frostviksfjällen. Af A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjällarkipelagens öar skådespelet upprepades i smått. Liksom
fjällkomplexen i sin helhet reste sig ur granregionens haf,
bildade på hvar och en af de enskilda fjällmassorna den
ljusgröna björkregionen en ny mindre ram, ur hvilken kalfjällen
med sina blågröna videsnår och bruna fjällhedar üppstucko,
här och hvar närmast topparna brokiga af halfsmälta
snödrifvor. Inom det område, jag utvalt för min undersökning, är
det tre dylika ur björkregionen uppstickande fjällpartier som
i första rummet taga vår uppmärksamhet i anspråk. I norr
se vi Flatfjället, en tämligen flack högslätt, i sydväst
Brattlifjället med sina tre toppar växlande mellan 921 och 971 m. h.,
och i sydost slutligen Klumpfjället, med en höjd af öfver 1,000
m. och i söder och öster stupande brant ned mot
Strömsvattudals skogiga sluttningar.1 Skilda åt af björkbevuxna dalar
likna de trenne fjällen ett jättelikt klöfverblad af brungrå
fjällmark kastadt ut på björkregionens ljusgröna löfmatta. Sådana
äro landskapets allmänna konturer. För att fullständiga bilden
återstår att tänka oss det hela öfverspunnet af ett tätt nät af
rinnande vatten, förande drifvornas smältande massa genom
tusen rännilar ned till videregionens mossar och tjärnar, ilande
vidare genom björkregionens lid i porlande bäckar, för att
samlas i nya större tjärnar och efter en flyktig hvila i
skummande forsar brusande utför branterna ned i dalarnas
spegelklara sjöar genom slingrande åar från norr och söder, från
öster och väster söka sig fram till det gemensamma målet:
Strömsvattudalen — vägen till Faxeälfven och hafvet.
Växtregioner: Som af ofvanstående allmänna öfverblick
af undersökningsområdet framgår, saknades endast en af de
för vår fjällvärld karakteristiska växtregionerna, nämligen den
öfversta: Laf- eller Fjällheden, ty äfven de högsta topparna
Klumpfjället (1,040 m.?), Brattlifjället (971), Nebikfjället m. fl.
1 Ytvidden för hela det öfver grangränsen liggande fjällkomplex, jag i det
följande sammanfattar under namnet i »undersökningsområdet», är omkring 11,576
har; häraf komma omkr. 5,016 har på björkregionen och 6,560 har på videregionen
(Klumpfjället 1,188 har, Brattlifjällen 2,114 har, Flatfjället 3,256 har). Alltså i
afrundade tal: omkr. 6,500 har hörande till vide- och 5,000 har till björkregionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
