Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommar i frostviksfjällen. Af A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu i midten af augusti börja några efterblifna,
som från varmare nejder trängt sig upp i fjällvärlden, att
blomma; Epilobium angustifolium, Comarum palustre, Circium
heterophyllum, Angelica och Spiræa ulmaria höra alla till denna
kategori och visst är, att de långt ifrån hvarje år kunna
påräkna att sätta mogen frukt. De äro samtliga att betrakta
som främlingar på fjället, främlingar, hvars rätta hemort är
barrskogsregionens varmare nejder, i hvars hagar och lundar
deras likar redan länge stått i yppig blomskrud och jämte
umbelliferer, campanulaceer, prästkragar m. m. bildat en flora
till sina allmänna drag blott föga afvikande från mellersta
Sverige. Äfven vår lilla doftande Linnea finnes ymnigt
därnere, slutar emellertid redan på omkring 500 m. höjd. Till
samma höjd eller något högre gå Listera cordata, Pyrola
uniflora, Drosera longifolia m. fl., medan Pyrola secunda, häggen,
aspen, den praktfulla Sceptrum Carolimim, Drosera rotundifolia,
gula näckrosen, ormbunkarne Blechnum spicant och Asplenium
viride samt Lycopodium complanatum oftast ej tyckas
öfverskrida tallgränsen. Jag har i det föregående sökt gifva en
allmän bild af växtvärldens utveckling; hufvudsakligen med
förhållandena inom björkregionen för ögonen. För att
emellertid i någon mån söka klargöra växtsamhällenas växlande
sammansättning inom densamma samt framför allt de olika
arternas gradvisa försvinnande, i den mån höjden öfver
grangränsen växer, vill jag här i tabellform lämna en öfversikt af
de växtarter jag funnit på en serie olika fyndorter, valda
hufvudsakligen med afseende på höjden öfver hafvet. Hvarje af
de sex i tabellen omnämnda växtlokalerna utgjordes af en krets
med omkring 100 m. radie, inom hvilken, så godt sig göra lät,
samtliga högre växter (gräs och starr undantagna) samt
kärlkryptogamer bestämdes till art och ungefärligt antal.
Växtlokalerna voro följande:
Växtlokal I: Vallen kring Sätern. Höjd ö. h. 680 m.
Gammal öfvergifven betesmark, omgifven på tre
sidor af blandskog, på den fjärde af ren
björkskog; lokalen genomflöts af en källrännil, här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
