Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grantgazellen (Gazella Granti, Brooke) på Kilimandjaros stäpper. Af Yngve Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarta asken (Fraxinus nigra), som väl går till i sumpmarker.
Höstlöfvets mångskiftande färgspel är ju äfven hos oss föremål för hvarje
naturväns beundran, men då våra löfskogar i allmänhet mest bjuda
på gula färgtoner, är höstfärgen i Nordamerika rödt och skarlakan.
Härtill bidraga bl. a. en del ekar, såsom Quercus coccinea, Q. rubra,
men äfven lönnar t. ex. Acer rubrum, som alla skildras i det
anförda arbetet. Detta kan sålunda rekommenderas åt alla dem, som
älska att omgifva sig med vackra träd och buskar, och äfven
fackmännen kunna säkerligen hämta värdefulla upplysningar därur. De
vackra bilderna måste tilltala hvar och en.
Den första af de bilder, vi här tagit oss friheten återgifva,
föreställer svarta valnötsträdet (Juglans nigra), den andra tulpanträdet
(Liriodendrøn tulipifera). Det förra växer från New England till
Ontario samt sydväst till Florida och Texas, det senare i en stor
del af östra Nordamerika samt är i Ohios och Mississippis floddalar
ett värdefullt timmerträd. Svarta valnötsträdet når också sin bästa
utveckling i Ohios floddal, hvarest man ofta sett exemplar, som
varit 150 fot höga och haft en stamdiameter af 8 fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
