Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Smärre Meddelanden
- Vinbergssnäckan
- Öfvertaliga bröstvårtor hos en ekorre
- Korsnäbbunge i snö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer. Djuren syntes på den nya platsen må väl på alla sätt.
Äggläggning skedde och snäckorna skaffade sig på hösten
vinterkvarter i jorden, under trädrötter o s. v. Första vintern öfverlefde
endast två eller tre exemplar, hvilka dock snart försvunno,
antagligen ett rof för kråkorna. Af ynglet syntes ej ett spår. Andra
försöket utföll om möjligt ännu sämre, i det att samtliga snäckor
omkommo under vintern. Laxå ligger på Tiveden, där klimatet är
ganska hårdt. Antagligen har tjälen nått snäckorna i deras
vintergömslen.
Det skulle vara af intresse att känna de platser i Sverige, där
Vinbergssnäckan med framgång inplanterats. Med rätt eller orätt
anses hon ju införd till vårt land af munkar under medeltiden.
Kanske förekommer hon ännu vid någon af de gamla
klosterruinerna? Till ofvan nämnda egendom Borg har hon kommit från
Fågelvik i Kalmar län. Snäckan förekommer också vid
Drottningholm, äfven så vid några herrgårdar i Skåne. Där hon går väl
till, blir hon lätt besvärlig genom för stor ymnighet. Vid Borg
plägar man söka minska antalet genom att hvarje år efter regnväder
plocka samman en eller annan säck full och dränka dem i hafvet.
Laxå den 14 april 1909.
Sune Sahlin.
Öfvertaliga bröstvårtor hos en ekorre.
Vid dissektion af en ekorrhona förliden sommar befanns
bröstvårtornas antal vara åtta. Mjölkkörtlarna voro vid alla väl
utvecklade. Då Lilljeborg i sin fauna säger, att ekorren har två par
bröstvårtor, har jag ansett saken vara värd ett omnämnande.
Ossian Dahlgren.
Korsnäbbunge i snö.
Vid ordnandet af gamla anteckningar finner jag bl. a. en liten
uppgift om Loxia pityopsittacus daterad Grönsinka 8 mars 1905
och då händelsen därvid förefaller mig mycket egendomlig vill jag
med hjälp af minnet söka ge en liten bild däraf.
Som vintern 1904—1905 i dessa trakter, inre Gästrikland, var
rik på korsnäbbar af bägge arterna sysselsatte jag mig mycket med
att insamla skinn af den bland samlare rätt eftersökta större arten.
Oaktadt det ej var s. k. tallfröår förekommo dessa fåglar enstaka
och i mindre sällskap nästan öfverallt inom grof skog och å hyggen
med kvarlämnade fröträd. Enstaka voro de merendels försiktiga,
då de däremot i flock kunde vara oförlåtligt dristiga. Så lyckades
det mig vid ett tillfälle att med slangbåge, ett redskap som är
förträffligt, då man önskar oskadade småfåglar, plocka ned tre st. stora
korsnäbbar efter hvarandra ur ett sällskap, som nyfiket beskådade
hvarför kamraten fick så brådt ned, men därefter genast återgick
till näringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
