Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pendulationsteorien. Af D:r Paul Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
FAUNA OCH FLORA
häraf. Enligt Kreischgauer skulle sedan den prœkambriska
tiden sydpolen ha bytt plats med nordpolen. Detta är ju
tydligtvis något annat än pendulationsteorien, men det
märkvärdiga är, att den slingrande linie, efter hvilken enligt
Kreischgauer sydpolen skulle ha vandrat, något så när sammanfaller
med den Reibischka svängningskretsen och att båda författarne
äro ense därom, att Ecuador och Sumatra äro eviga och
oföränderliga troper, medan allt annat förändrar sin ställning till
solen.
Frågar man nu, huru många svängningar jorden skulle ha
genomgått sedan den äldsta tid, från hvilken vi äga spår i
försteningar, så är svaret: så många som geologien har stora
perioder. Europa befann sig under palæzoiska tiden i
polar-och under den mesozooiska tiden i ekvatorial svängningsfas.
Under tertiärtiden drogos vi mot nordpolen, medan vi nu
under kvartärperioden närma oss ekvatorn. Omslagen i
pendelrörelsen motsvarar växlingen mellan geologiska perioder. Och
minst två gånger ha vi genomgått en istid — en vid
öfvergången mellan palæozoiska och mesozoiska tiden och en på
gränsen mellan tertiär- och kvartärtiden. Hvad beträffar
svängningsutslagets storlek är att märka, att en förskjutning af 10°
mot norr och 20° mot söder är tillräcklig för att förklara
skillnaden mellan den tropiska eocentiden och istiden. Reibisch
själf har emellertid senare beräknat förskjutningen mot norr
under istiden till endast 3,5°. Därvid är ju att ihågkomma, att
vid svängningen norrut landet samtidigt rest sig ur hafvet —
en grads förskjutning motsvarar en höjning af 200 meter —
ett förhållande som förklarar temperatursänkningen.
Påverkad af den Reibischka teorien förelade sig nu
Sim-roth den uppgiften att om möjligt under denna teori söka
inrangera hela den samlade fonden af geologiskt, zoologiskt
och botaniskt vetande. Helt naturligt kom han i egenskap af
zoolog att företrädesvis inom djurlifvets område söka
tillämpningen af den nya åskådningen.
Men innan han går till dessa undersökningar uppehåller
han sig något vid vissa geografiska förhållanden, som ega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
