Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reptiliejakt på Balkan. Af Otto Cyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPTILIEJAKT PA BALKAN
219
en stor grön ödla på närmaste trädstam eller en sköldpadda i
det förbiflytande vattnet påminde en om, att man dock befann
sig på en betydligt sydligare breddgrad! Men — ett litet
men kom dock emellan allt detta vackra, nämligen den
blandade, mindre sympatiska befolkningen. Förut hade jag alltid
fått gå min väg i fred, greker och turkar hade aldrig
besvärat mig med någon obehaglig nyfikenhet — turkarne äro ju
i detta hänseende ett ovanligt anständigt folk, men på Korfu
var det slut med friden, min jakt blef ofta störd, ja ofta
förstörd af det nyfikna folket. Det var nästan värre än på
syditaliens turistvägar. Så t. ex. under min sköldpaddejakt
{Cle-mys caspicä) i en liten å, där sköldpaddorna hade klart och
rinnande vatten och voro ytterst skygga, omöjliggjorde de
hojtande skördearbetare, som råkat få se mig och genast infunno
sig som åskådare, hvarje fångst.
Utom de otaliga smaragd- och murödlorna mötte mig
här ett nytt djur i stort antal, Algiroides nigropunctatus D. B,
»kölödlan» kallad på grund af sina starkt kölade fjäll. Dessa
ödlor voro präktiga att se, när de ofta flere tillsammans
solade sig på en olivstam; ryggens färg är liksom barkens
gråbrun med mörka fläckar, men oftast visade ödlorna en
strimma af den i rödt, gult, grönt och blått praktfullt färgade
buksidan.
De härliga dagarne i Södern voro till ända, kosan
styrdes åter mot norr. Dalmatien, herpetologernas Eldorado,
måste jag denna gång fara förbi, och efter ett par dagars
vandringar kring Fiame och Abbazia hvarunder jag fångade en
del variationer af murödlan (hufvudsakligen var olivacea och
Merremii), Algiroides nigropunctatus och en liten äskalaporm
(Callopeltis Aesculapii Aid.), tillbringade jag min sista
resedag i Karst, kring Adelsberg.
Efter att ha besökt den världsberömda droppstensgrottan
och sett floden Poik öfvergå i sin underjordiska tillvaro,
företog jag en lyckad utflykt till det gamla pittoreska
rofriddar-slottet Luez. Det var intressant att göra närmare bekantskap
med Karstnaturen, ängarne med små björkdungar och de tal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
