Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några fynd af subfossila vertebrater. Af E. Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grågåsen och sädgåsen, men med afseende på tarser och
fötter varit mycket mindre än de sistnämnda och i allmänhet visat
en smäckrare byggnad, som påminner starkt om
Spetsbergsgåsen framför allt med afseende på den lilla baktån. Tarsen
synes ha varit omkring 10 mm. längre än hos Spetsbergsgåsen
och näbben omkring 12 mm. längre än hos denna.
Spetsbergsgåsens närmaste släkting Anser neglectus Sushkin skiljer sig
just från densamma genom betydligare storlek, längre tars och
längre näbb, alltså genom de karaktärer, hvarigenom den
subfossila gåsen afviker från Spetsbergsgåsen. A. neglectus är
hemma på Novaja Semlja, Kolgujev och troligen andra ställen
i norra Ishafvet. Under flyttningarna har den med säkerhet
träffats åtminstone så långt västligt som i Ungern och har
måhända under istiden haft en västligare utbredning. Ehuru intet
skelett af denna sällsynta gås stått till förfogande för
jämförelse, kan det dock sägas vara ganska sannolikt, att den
subfossila gåsen från Sundsvall bör räknas till denna art eller
representera den gemensamma stamformen för den och A.
brachyrhynchus.
Då endast rester af tvenne refben funnos och bröstben
liksom nyckelben helt och hållet saknades, ehuru så många
ben af det öfriga skelettet funnos i behåll, synes det ganska
sannolikt, att gåsen ifråga tagits af en roffågel, som hackat
upp bröstet, så att de nämnda benen skiljts från det öfriga
skelettet, hvilket sedan i ett sammanhang kommit i vattnet
(kanhända från ett drifisstycke), sjunkit och inbäddats i leran.
Fynd af fossila fågelrester äro synnerligen sällsynta och
därigenom vinner detta ett än mera ökadt intresse, då det
ger en antydning om den fauna, som lefde här i landet vid tiden
för isens afsmältning. Förutom det fynd af strömand
(Histrio-nicus histrionicus (Lin.)), som erhållits i Holms socken i
Halland1 torde dessa gåslämningar vara de enda fågelrester funna
glaciallera i Sverige.
1 Nathorst: Sveriges Geologi, Senare delen, p. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
