Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Smärre Meddelanden
- Föder ekorren mer än en kull årligen?
- Spridda bidrag till kännedom om kräldjurens utbredning i östra Småland och på Öland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föda. Finnes under året god tillgång på mogna kottar, har han ju
föda af dem tills fram i maj, ja, äfven längre, då fröen i en del
kottar ej utfalla i april och maj utan först senare. Saknas åter
fjolårskottar, men god tillgång finnes på sådana för året, så äger han
riklig näring då frön af dessa kottar börjar blifva ätbara eller i
medlet af augusti.
Såsom en allmän regel kan nämligen med fog sägas gälla den,
att djuren skrida till bosättning och uppfödande af ungar under
årstider och å områden, hvarest tillgång af deras mäst omtyckta
föda är tillfinnandes.
Bland barrträdsfröätande fåglar vet man ju, att så förhåller sig
med korsnäbben; han slår sig endast ner där, hvarest riklig
kött-tillgång för året finnes. Och han har, jämte en ordinarie
ägglägg-ningstid i februari och mars äfven en extra sådan, som infaller
längre fram på sommaren. Att han det oaktadt sätter mera än en
kull årligen har man sig, som jag tror, ej bekant.
C. A. Hollgren.
Spridda bidrag till kännedomen om kräldjurens utbredning
i östra Småland och på Öland.
En slät snok (Coronelia anstriaca) anträffades d. 10 juni 1909
i kanten af en fuktig skogsäng invid Törneby strax söder om
Kalmar. Exemplaret mätte 576 mm. I Kalmar h. a. läroverks
naturhistoriska samlingar förvaras en C. anstriaca från Kalmartrakten,
som mäter 534 mm. från nos till stjärtspets. Nilsson uppgifver i
sin fauna, att professor Lilljeborg och med. kandidat Wetterberg
tagit släta snoken »i det inre af Kalmar län», och själf har Nilsson
erhållit den från Odensjö socken sydost om Jönköping.
Från Öland känner jag tvenne fynd af släta snoken. Ett
mindre exemplar, endast 180 mm. långt, togs d. 26 maj 1892 af
lektor K. F. Dusen på landsvägen uppe på landborgen invid
Al-gutsrum. Ett större exemplar, som mätte 624 mm, infångades
d. 14 juni 1909 bland gles ljung i en liten torr tallhed strax
invid Stora Rör i Högsrums socken.
Både huggormen och vanliga snoken äro allmänna i östra
Småland och förekomma båda på Öland åtminstone i skogstrakterna
mellan Borgholm och Mörbylånga å öns västsida. En fullständigt
svart huggorm, Linnés »Colubcr Prester-», fångades d. 3 juni 1909
på Berga udde bortåt en half mil norr om Kalmar. Det
synnerligen vackra exemplaret mätte 616 mm.
Sandödlan (Lacerta agats) är allmän i trakten af Kalmar såväl
norr som söder om staden; äfven sedd från Oskarshamn. Af
skogsödlan (L. vivipara) har jag erhållit ett 112 mm. långt exemplar
från Hultsfred i Kalmar län, taget år 1907 så tidigt som d. 29 mars.
Ormslån (Anguis fragilis) har anträffats på många ställen i
östra Småland. På Öland är den tagen vid Borgholm och Stora
Rör. Ett exemplar från St. Rör d. 1 juli 1909 mätte 380 mm. från
nos till stjärtspets.
Kalmar i juni 1909. Aug. Heintze.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
