- Project Runeberg -  Fauna och flora / Femte årgången. 1910 /
10

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

FAUNA OCH FLORA

radsdjuren, så skola därvid talrika ombildningar och
tillpassningar till olika funktioner, beroende på djurens lefnadssätt
och yttre omgifning träda fram för våra blickar.

Med svansen kort och godt menas då här och i det
följande den del af kroppens fortsättning, som är belägen bakom
ändtarmsöppningen. Den utgöres af ryggradens eller i enklaste
fall ryggsträngens samt de omgifvande muskelpartiernas
omedelbara fortsättning och klädes af kroppshudens fortsättning.
Dessutom innehåller den naturligtvis nerver och blodkärl, men
den inre byggnadens detaljer äro ej af betydelse för ämnet
i fråga.

Lägst af alla ryggradsdjur plägar man ställa
lansett-fisken.1 Hos den utgör svansen blott en direkt, jämnt till
en spets afsmalnande fortsättning af den öfriga kroppen. Den

Fig. 1. Räfhaj.

deltager i kroppens svängningar, då lansettfisken simmar, och
då den därtill bär en fensöm kring sitt bakersta parti, kan
man alltså säga att svansen här är ett rörelseorgan för
simning, ett slags vrickåra. Detta är således svansens funktion
hos de lägsta af alla ryggradsdjur. Densamma bibehålles också
länge uppigenom djurserien, men bifunktioner liksom
ombildningar tillkomma ganska snart. Hos pirålar och nejonögon
är den fenbärande svansen dock fortfarande simorgan.
Detsamma gäller bland broskfiskarne om hajarne, men bland
dessa erbjudes redan exempel på bifunktioner. Den omkring
15 fot långa räf haj en (Alopias vulpes) (fig. 1) har en enorm stjärt,
som uppgår till mer än halfva djurets totallängd. Denna långa
stjärt användes, när räfhajen jagar sitt byte, som består af
sill, makrill och dylika stimfiskar, såsom ett slags jaktvapen.

1 För att ej ingå på en del andra lägre organiserade former, som i ett
eller annat utvecklingsstadium ha mer eller mindre tydlig ryggsträng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:18:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1910/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free