Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre Meddelanden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
47
men stannade, och stod vid skottets aflossande på omkring 50 m.
stilla vändande högra bogen mot mig. Skottet riktades mot
föreningen mellan bog och hals. Vid skottet gjorde han ett högt
luftsprång och försvann in i ett snärje, hvarifrån han strax därefter
kom ut först i traf sedan i gående. Som det redan var ganska
skumt på kvällen hade jag ej kunnat afgöra om det var en
spelsbock eller äldre sådan, ej heller kunde jag på grund af skymningen
och skymmande buskar x afgöra om han haltade eller ej efter skottet.
Efter allt att dömma borde emellertid bocken vara svårt skadskjuten
och följande morgon gjordes allt för att finna honom med letning
och med hjälp af fågelhunden, men utan resultat. Härtill kan dock
hafva bidragit, att skogen delvis är fylld med tätningar af al, hassel
och ungbok, som hafva stor utsträckning och äro nästan
ogenomträngliga. I alla händelser synes det mig ganska sannolikt, att det
är denna skadskjutna bock, som nu blifvit fälld och i så fall torde
den hastiga läkningen vara anmärkningsvärd.
G. Gartz.
Kapten.
En rördrom
sköts midten af december 190g vid Boserup i Skåne.
Bändelkorsnäbbar
ha denna vinter visat sig flerstädes i vårt land, och åtskilliga
exemplar ha skjutits t. ex. i Jönköpingstrakten i oktober och november,
i Upsalatrakten i november och december, i Jämtland (Stafre) i
midten på november.
Redan den 18/i) sköts en bändelkorsnäbb, som var i sällskap
med vanliga mindre korsnäbbar i en trädgård i utkanten af Gäfle
af hr B. Dybeck. Den ifrågavarande bändelkorsnäbben var en
ung hane.
Elefantens själfkänsla.
Den engelske majoren A. G. Leonard omtalar i ett nyligen
utgifvet arbete följande lilla episod, som är ganska betecknande
för elefanternas lynne. Händelsen tilldrog sig den 26 dec. 1878
vid Sid-i-Bolan under en marsch mot Kandahar och majorens
dagboksanteckning härom lyder ungefär på följande sätt. Elefanterna
retade mig i dag. Tre stycken voro förspända för en kanon, som
en af dem ledigt kunde ha dragit, om han blott velat, men hvarken
lock eller pock från mahutens (förarens) sida kunde förmå dem att
göra någon ansträngning. De ville helt enkelt ej draga. Om det
nu berodde på envishet eller lättja, har jag ej klart för mig, men
jag förmodar det sista. Jag tog en småsten och kastade på den,
som stod mig närmast. Han kände det väl ungefär så mycket som»
’ samt afståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
