Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett subfossilt älghorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ö
FAUNA OCH FLORA
så starkt utvecklade, som man ofta tror alltid skulle ha varit
fallet hos forntida elgar. Tvärtom är ju detta horn af rätt
»modern» typ med relativt långa spetsar och tämligen liten
skofvel.
Men huru gammalt är detta horn? Det är en fråga, som
genast tränger sig fram, då det gäller ett fynd af dylikt slag.
Att det måste vara mycket gammalt, därpå tyder dess läge
direkt på leran. Hade prof af leran tagits och likaså prof af
den omgifvande »svartmyllan» skulle saken nog lätt kunnat
utredas, men nu låg en tid af flera år mellan fyndets anträffande
och dess införlifvande med Riksmuseets samlingar, och det var
därför omöjligt att med visshet få dylika jordprof från samma
plats. Tyvärr var hornet också så väl rengjordt, att inga rester
af de en gång omgifvande jordlagren syntes finnas kvar.
Emellertid träffades vid noggrant letande slutligen mellan ett par
pärlor i rosenkransen ett stycke hoptorkad gyttja af omkring
5—6 kubikmillimeters storlek och mellan ett par andra ett
annat dylikt något mindre. Detta förefaller nu ej vara mycket
att stödja en utredning på, men professor G. Lagerheim åtog
sig dock välvilligt att företaga en undersökning af det lilla
materialet. Redan följande dag erhölls följande svar: »Profvet
utgöres af gyttja, bestående af fint fördelade högre växter och
täml. sparsamma diatomaceer. Trädvegetationen vid gyttjans
afsättning bestod af al, björk, ek, hassel, lind, tall. I ett
preparat fanns ett pollenkorn af gran, hvilket torde utvisa, att
gyttjan afsatts kort före granens invandring.»
För de flesta torde det kanske synas gåtfullt, huru så
vidtgående slutsatser kunna dragas af ett par dylika små
gyttjefragment, men saken är helt naturlig. Det är ju allbekant,
huru våra trädslag alstra frömjöl i billioner sinom billioner.
Alla ha sett huru, när träden blomma, massor af detta frömjöl
eller pollen såsom ett gult stoft betäcker sjöars och andra
vattensamlingars yta, och det är alltså själfklart, att dylik pollen
från den omgifvande trädvegetationen ovillkorligen måste
komma med vid gyttjebildning i ett träsk. Pollenkornen äro
också så motståndskraftiga, att de ej förstöras utan bevaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
