Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några meddelanden angående förekomsten af åtskilliga flyttfåglar i Halmstadstrakten våren 1908. Af C. A. Hollgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
141
Om tiden för korsnäbbens häckning.
Då jag i dag ånyo, jag vet ej hvilken gång i ordningen, kom
att läsa Dr C. A. Westerlund, Skandinaviska fåglarnes
fotplantnings-historia, kom jag att å sid. 93 fästa mig vid, att såväl dr Westerlund
själf som Konservator Mewes saknat tillfälle att inom Sverige få
faktiska bevis på att Loxia-arter värpt under sommarmånaderna.
Som ett bidrag till utrönandet af denna fråga vill jag därför
meddela, att jag år 1894 en af dagarne omkring den 18 juli vid
Åmmeberg i Närike fann en korsnäbbhona i färd att bygga bo.
Detta låg nära toppen af en omkring 8 m. hög gran inåt stammen,
på vanligt sätt skyddadt af öfverhängande fina kvistar. ’
Egendomligt var emellertid, att denna gran stod tämligen enstaka i en hage
af björk och ek. Boet utgjordes af skägglaf och ytterst några fina
grankvistar, men hela nästet var så tunt, att liksom hos en del
Syl-via-arter dagern lyste igenom till skillnad från ett bo från samma
trakt, taget den 18/a 1901, hvilket hade 12 cm. tjocka väggar af
skägglaf blandad med stora mängder enbast. Honan värpte den 22, 23
och 24 juli ett ägg dagligen och i motsats till hvad jag funnit vid
andra bon af 18/á, 2G/g, 9/s, 2/* — 58/i alla från Närike rufvade hon
ej förrän den 25. Då boet den 26 på middagen fortfarande endast
innehöll tre ägg, blef det af mig tillvarataget, och finnas äggen än
i dag i min samling.
Denna kull har två ganska långsträckta ägg med lilländan
skarpare tillspetsad, det tredje af mera normal form. Grundfärgen är
något starkare blå än hos öfriga ägg, hvarjämte teckningen i sin
helhet synes mattare; ett af äggen saknar de eljest vanliga större
mörka fläckarne.
Östersund den 8 mars 1910.
Roland Nicolin.
Angående spetsstjartade labbens (St. parasiticus) häckning i
östra skärgården.
I Fauna och Flora har en intresserad insändare undrat, hvar
denna labb vore att söka. År 1896 23 maj fanns ett par häckande
å Rösskären ej långt från Grönskärs fyr, och här brukar han enligt
befolkningens uppgift häcka. Den u/i 07 tog jag två nära full växta
ungar på Mellkobbarne, mellan Möja och Sandhams yttre skärgård,
hvilka båda ungar skänktes till Skansen. Dessa Mellkobbar äro
egendomliga för denna skärgård och vore värda att skyddas för sitt rika
fågellif. Som jag redan på annat ställe nämnt häcka omkring 15 par
tordmular därstädes, men dessutom fann jag sagda dag den u/i
en hel holme med ägg och ungar af Fuligula marila, ett par bon
Oedemia fusca, ägg eller ungar af Larus fuscus, Strepsilas interpres,
Mergus serrator, St. parasiticus, Somateria mollissima, Motacilla alba
samt, om jag såg rätt, Anthus obscurus.
Östersund den 3 februari 1910.
Roland Nicolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
