Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om bestämning af fiskars ålder och raser. Af Vilhelm Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
FAUNA OCH FLORA
inom hafsbiologien, som svårligen skulle förmått uträtta hvad
den nu åstadkommit, om den varit i saknad af tillförlitliga
hjälpmedel för bedömande af de olika fiskgenerationernas ålder
och tillväxt. I närvarande stund föreligger öcksa en ej
obetydlig litteratur öfver frågor, som mer eller mindre intimt
sammanhänga härmed, tillgänglig framförallt i de många
publikationer, som utgifvas af den internationella hafsforskningens
olika institut i skilda länder.
Reibisch och Hoffbauer angrepo strax i början problemet
från de olika sidor, som allt sedan dess stått i förgrunden,
då de i åldersbestämningssyfte gjorde bruk af fjäll och otoliter.
Heincke och efter honom Cunningham och Herman Mayer
lyckades senare visa att då dessa medel befunnos otillräckliga
kunde man i kotor och platta ben i skelettet, framförallt
kraniet erhålla en värdefull handräckning.
Hoffbauer påvisade i det ofvannämnda arbetet, hurusom
karpens fjäll under förstoring visa sig bestå af kring ett
centrum anordnade fina ringlister med större eller mindre
mellanrum, så följa de tätare på hvarandra, för att till sist flyta
samman i en starkt markerad linje. Denna struktur sättas af
Hoffbauer i samband med temperaturförhållandena i vattnet,
i det att nämligen de långt från hvarandra skilda s. k.
elemen-tarringarna anläggas under sommaren, de tätare intill hvarandra
liggande åter under hösten. Vinterns stillestånd i tillväxten
markeras af det tvära afbrottet mellan en utanför liggande
»sommarzon» och en där innanför belägen »höstzon». På så
sätt kunde alltså åldern af en karp — jämte en mängd andra
Sötvattensfiskar, bestämmas genom iakttagande af antalet
fullständiga årszoner.
Fullständigt motsvarande strukturförhållanden iakttog kort
därpå Reibisch, då han undersökte rödspättans sacculusotolit.
Äfven denna antydde en koncentriskt skiktad struktur af
omväxlande ljusa och mörka ringar, grupperade kring ett centralfält.
Framträdde ringarna icke från början tillräckligt tydligt, kunde
man genom försiktig slipning af otoliten få den att erhålla den
genomskinlighet, som är en förutsättning för ringarnas iakt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
