Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om bestämning af fiskars ålder och raser. Af Vilhelm Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i74
FAUNA OCH FLORA
lekande sillens och denna långvarigare tillväxt kommer till
synes i fjällets första tillväxtzon. Iakttagelserna gjordes
ursprungligen på Skageracks höstsill jämförd med vårsill från samma
farvatten, men Dahl har återfunnit samma karaktär hos sill från
såväl norra Nordsjön som från isländska västkusten (fig. 1—8).
Dahl hardärjämte kunnat konstatera att förhållandet mellan
centralfältet och det område, som begränsas af 5:te vinterringen
utgör ett annat särmärke mellan vår- och höstlekande sill. Hos
25 norska vårsillar växlade detta värde mellan 37,90 och 6,38 och
hos 21 höstlekande sillar från Skagerack och Nordsjön mellan 18,33
och 2,55, eller i medeltal för de förra 12,06, för de senare 0,39.
Denna uppfattning biträdes också af Broch, som
bearbetat en del svenskt material ur Göteborgs museum. Broch har
emellertid gjort den mycket viktiga iakttagelsen, att vår- och
höstlekande sillar synas gå sida vid sida i samma stim och
att ungefär 25 % af de sillar, som enligt fjällens vittnesbörd
skulle vara vårlekande, anträffas lekfärdiga om hösten i
Skagerack. Huruvida denna upptäckt innebär ett underminerande
af den traditionella rasuppdelningen eller härrör af
bristfällighe-ter i undersökningsmetoden är väl knappast afgjordt. Hvad
man däremot har sig bekant, är att onormala fjäll med
acces-soriska ringbildningar kunna ge anledning till oriktiga
tolkningar, något som redan Dahl påpekat, men som framförallt
nyligen betonats i en kritisk undersökning af Guido
Schneider.1 I synnerhet påvisandet af dubbelringar samt skiktning i
fjällstrukturen äfven hos tropiska former, som lefva under
mycket ensartade hydrografiska förhållanden året om (Schneider)
manar till mycken försiktighet i tolkningen af ringbildningarna.
Och för visso pekar det senare förhållandet hän på att inre
faktorer (fortplantningsförhållanden o. dyl.) måste tillmätas
betydligt större inflytande på ringarnas bildande än hvad som
hittills varit fallet. Förutom Schneider, som gjort en utredning
af Ostersjösillens biologi, där åldersundersökningar i ej ringa
omfattning ingå, har nyligen Oscar Sund på denna väg för
skarpsillens vidkommande nått intressanta resultat.
1 Sv. Hydrogr. Biol. Komms skrifter Bd IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
