Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre Meddelanden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
SMÄRRE MEDDELANDEN
som’ är god skytt, kastade sig upp på sin cykel för att hämta sitt
remingtongevär i det i km. aflägsna hemmet (Smiss gård). Vid
återkomsten smög han sig ned på stranden och sköt på c:a 130
meters afstånd samt träffade — af en slump naturligtvis — just
hufvudet af fågeln, som sålunda var ganska nära att gå fri. — Då
ingen utsikt förefanns, att fågeln skulle på allvar slå sig ned i
Grötlingbo, var genom fågelns bortskjutande kanske ingen skada
skedd. Det egendomliga är emellertid, att en i närheten bosatt
stenhuggare, som plägar ha sitt arbete nära Gansviken, vid erhållen
kännedom om händelsen yttrade, att den fågeln kunde han skjutit
i fjol, emedan den äfven då uppehållit sig i viken. Han lär äfven
ha igenkänt fågeln på en afbildning, som konsul Cramer i
Ronehamn visat honom. Skada blott, att detta, om jag fattade saken
rätt, skedde sedan fågeln var skjuten.
En tidningsnotis här, enligt hvilken en annan större fågel, som
liknade en pelekan, skulle vara sedd i år i samma vik, är däremot
oriktig.
Flamingon befinner sig nu uppstoppad i Visby läroverks museum.
Visby d. 27 juli 1910
K. Johansson.
Steglitsorna i Australien.
På 1880 talet infördes nämnda fågelart till Australien och man
väntade sig mycket nöje af »guldfinken» (goldfinch), som steglitsan
heter på engelska. År 1888 sköt en gosse en dylik fågel af
misstag och detta ansågs som en oerhördt skamlig handling, som skarpt
fördömdes.
Tiden gick och steglitsorna förökades i hög grad. Det dröjde
ej länge, förr än de blefvo skadedjur, som med sina hvassa näbbar
anföllo och sönderhackade odlade frukter. Det uppgifves t. o. m. tt
de anställa förhärjningar i hvetefälten. Det är så långt ifrån, att
de åtnjuta välvilja och skydd numera, att man t. o. m. sett sig
nödsakad utfästa 6 sh. (45 öre) skottpengar pr styck.
Så kan det gå med missriktade acklimatiseringsförsök.
Ornitologiska meddelanden från Halmstadstrakten.
Den milda och snöfattiga vintern 1909—1910 hade till följd
icke allenast att en del för kölden och snön mera ömtåliga
stannfåglar kunde godt hålla sig uppe utan äfven att vissa flyttfåglar
också funno sig kunna kvarstanna inom landet.
Gräsänderna, som vintern förut starkt decimerades genom
hafsvikarnes och sjöarnes långvariga isbeläggning, tvingande dem att
söka sin föda i vattenfyllda diken och i smärre vattensamlingar,
där de dels skötos af tjufskyttar dels omkommo af svält, kunde
under förlidne vinter bärga sig undan hungerns besvärligheter, då
såväl hafvet som en del insjöar saknade isbeläggning.
Tofslärkan, som för ej så länge sedan invandrat till Halland
söderifrån och därför mycket besväras af de snörika vintrarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
