Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xeroterma relikter i Ölands alvarfauna. Af Einar Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XEROTERMA RELIKTER I ÖLANDS ALVARFAUNA
269
hällar, som äro täckta af ett tunt lager vittringsgrus, och
likasom sin rödvingade anförvandt är den utomordentligt väl
skyddsfärgad i öfverensstämmelse med det rödgula och
gråaktiga, af svarta och hvita skorplafvar spräckliga gruset. På
Öland var arten förut blott känd från Böda; jag fann den
emellertid i sommar lika allmänt som den föregående på södra
alvaret från Torslunda till Kastlösa. Den förekommer
dessutom på alvarmark på Gottland samt på kala, solöppna hällar
i Bohuslän. I Norge är den funnen sparsamt och lokalt på
liknande platser i södra kustområdet. Den saknas i Danmark,
men förekommer på spridda hedmarker i Frankrike och
Tyskland norr om Alperna. Brunner von Wattenwyl nämner
Lüneburgerheden (för hvilken den är ett karaktärsdjur),
Thü-ringen, Vorderharz samt Glogau i Schlesien. Den
förekommer visserligen ej söder om Alperna, men den ersättes i södra
Europa och norra Afrika af en mycket närstående art, som
endast afviker genom att sakna S. cyanopterus’ mörka bågband
på bakvingarna, Sphingonotus coerulans, af hvilken S.
cyanopterus väl därför knappt är annat än en nordlig ras, så mycket
mer som äfven den senare på Öland stundom alldeles saknar
det mörka bågbandet. Sphingonotusarter äro i Nordafrika
typiska ökendjur.
Bland alvarets fjärilar hör kanske framför andra till denna
grupp lilla borstspinnaren, Endrosa roscida, en liten till
underfamiljen Lithosiinæ hörande svart- och gulbrokig art. Själf
har jag under mina exkursioner på alvaret ej träffat pä den,
men den är lyckligtvis en af de ytterst få arter, som
uttryckligen uppgifvas vara funna därstädes. Så säger sig
Zetterstedt ha iakttagit den sparsamt förekommande på
Helianthe-mum celandicum på Ölands älvar, och Boheman uppgifver sig
ha funnit den på Hoburgen på Gottland. Dess larv lefver på
marklafvar. Annorstädes i Skandinavien är arten ej funnen,
och med undantag af några spridda lokaler i Nordtyskland
(Hamburg och Lüneburg; Kranz och Rastenburg i Ost-, Danzig
och Heubude i Västpreussen) uppträder den ej åter förr än i
södra Tyskland, Österrike, Ungarn, Bulgarien, södra Ryssland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
