Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xeroterma relikter i Ölands alvarfauna. Af Einar Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XEROTERMA RELIKTER I OLANDS ALVARFAUNA 27 I
att den aftager i storlek mot väster och norr. Så uppgifves
den t. ex. vara större i Estland än vid Stettin, och persiska
exemplar sägas vara dubbelt så stora som tyska. Exemplar
från Ostrumilien angifvas ha en framvingelängd af 15 mm.,
medan våra öländska ha framvingen endast 10 mm. lång.
Slutligen vill jag blott anföra ett par snäckor, ehuru jag
tyvärr icke lyckats få reda på deras utomeuropeiska
utbredning-Sommaren 1908 fann jag ute på alvarsteppen vid Resmo några
exemplar af strimmiga hedsnäckan, Helix striata, en tämligen
låg, ungefär centimeterbred, groft strierad, oftast kalkhvit och
enfärgad, stundom bandad snäcka. Den är förut känd såväl
från det stora södra alvarets torraste lokaler som från
Borgholms alvaräng och från västra landborgens rasbrant mellan
Vickleby och Resmo. I Sverige förekommer den icke
annorstädes än på Öland; möjligen är den dock funnen fossil i
supralitorinal humus vid Fröjel på Gottland; bestämningen
uppgifves dock vara något osäker. Dess utomsvenska utbredning
är rätt vidsträckt men mycket lokal och särsprängd. Den
förekommer i Böhmen, Wurtemberg, Baden, Lothringen, Thüringen,
Nassau, Sachsen och Hannover, på några ställen i Frankrike
samt möjligen i Siebenburgen. I norra Tyskland finnes den
nordligast vid Frankfurt a. d. Oder.
En annan för alvaret mycket karakteristisk snäcka är
hafre-kornsnäckan, Pupa avenacea, en smal, tornformig, mörkbrun
snäcka om 7 mm. längd. Den förekommer allmänt såväl på
södra alvarsteppen som på Borgholms älvar, och man träffar
den vanligen fastsittande på undre delen af kalkstenar. I Sverige
förekommer den för öfrigt flerestädes på Gottland, på
Kinnekulle och på Omberg. Arten är dessutom utbredd öfver Belgien
och Frankrike till Pyrenéerna, i Italien och på Balkanhalfön, i
Österrike och Schweiz samt på spridda ställen i södra
Tyskland, såsom i Baden, Wurtemberg cch Bayern, men saknas
norr om Thuringerwald, Erzgebirge och Riesengebirge.
Dessutom finnes den på Bornholm.
Jag har kallat samtliga nu uppräknade arter relikter.
Beträffande de båda snäckorna och Endrosa roscida, hvilka på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
