Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hvalarnes härstamning. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HVALARNES HÄRSTAMNING
39
Grönlandshvalen är rent arktisk till sin förekomst.
I de tempererade delarne af Atlanten lefver nordkaparen
(Balcena glacialts) eller som den också kallas biscaya-hvalen efter
dess forna talrika förekomst i Biscayabukten. Den var mycket
tidigt där föremål för fångst af baskerna och sedan af allt flera
folk, som förföljde den undan för undan allt längre mot norden
öfver hela dess utbredningsområde och detta med sådan
intensitet, att man hade alla skäl att tro den vara fullständigt
utrotad vid 1800-talets början. Då på grund af trytande
jaktföremål denna gren af hvalfångsten upphörde, fanns dock en
mycket fåtalig stam kvar, som något ökats, så att man i
slutet af förra århundradet åter började få se nordkapare i
Nordatlanten. Med den tekniska fulländning, som hvalfång-
Bláhval.
sten nu fått, är det dock föga hopp, att nordkaparens historia
skall bli särdeles lång, ty äfven den har dyrbara barder
förutom späckets värde. Nordkaparen är helsvart och har
proportionsvis mindre hufvud än grönlandshvalen, det är
nämli-ligen blott 25—28 procent af kroppslängden, som är 14—17 m.
Mycket närbesläktade former finnas i södra Atlanten och i
hafvet kring Japan.
Neobalœna marginata har man kallat en liten bardhval,
som blott är omkring 6 m. lång och är hemma i södra Stilla
oceanen. Den bildar en öfvergång mellan räthvalar och
fenhvalar, ty den saknar strupfåror som de förra men har en liten
ryggfena som de senare. Denna hval säges vara en ovanligt
god dykare, och den har ett större antal refben (17 par) än
någon annan hval. Refbenen äro också jämförelsevis grofva
men löst fästa.
Bland fenhvalarne finnes äfven i nutiden ett större antal
former än bland räthvalarne. I norra Atlanten finnas ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
