Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En exkursion i trakten af Nairobi nyårsafton 1910. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
FAUNA OCH FLORA
krontranor komma flygande i riktning mot oss och ut mot
steppen, där den redan ditkomna flocken besvarar lockropen.
Hoppet att någon skulle flyga inom håll, besveks visserligen,
men en flock slog ned blott 150 meter bakom kullen. Vi orma
nu oss fram till den, och då vi speja fram mellan de vissna
stjälkarna, ter sig en härlig syn för våra ögon. Omkring ett
70-tal af de ståtliga fåglarna stå där, fördelade i flera flockar.
Den bortersta är den största. Där knixas med de ljusgrå
halsarna, de stora svarta, bruna och hvita vingarna utbredas,
och fåglarna hoppa upp och ta några dansande steg. Den
närmaste flocken är däremot hågad för att äta, och lyckligtvis
ta de kosan mot den lilla kullen, där vi ligga gömda. Steg
för steg närma de sig. De gula spiralvridna borsten, som bilda
kronan på hjässan, sticka bjärt af mot framhufvudets
sammetssvarta fjädrar, den stora hvita plåten på sidan af hufvudet och
den blodröda skinnlappen på strupen. Slutligen äro de inom
håll, och just som de ana oråd och sträcka halsarna, smäller
det, en fågel segnar ned på marken, en annan dalar ned ur
luften och faller omkring femtio steg längre bort. Kongoni är
genast framme, och hans svarta anlete skiner af belåtenhet.
När vi kommit ut på vägen, möta vi några kikuyunegrer, och
jag kommer på den tanken att skicka in vårt byte till Nairobi
för att det fortare må komma till konservatorn. Vi underhandla
med kikuyus, som ej äro ovilliga. En sida ur annotationsboken
förvandlas till ett bref med adress och uppmaning att betala
kikuyus vid framkomsten. Detta bref fästes i en klufven käpp,
och de båda negrerna få instruktion af Kongoni, huru de skola
bära krontranorna och Elanus, som får göra sällskap. Så tåga
de iväg och belönades vid framkomsten med en rupee för sitt
välförhållande.
Vi fortsatte ytterligare 5—6 kilometer och kommo
småningom in i ett område, hvarest täta skogssnår omväxlade
med små öppna platser. Här stannade vi vid en farm, där
mulorna fingo beta, och Kongoni och jag drogo iväg på
zoologisk jakt. När vi följde kanten af en skog mot en öppen plats,
fingo vi se en tornfalk, som spejade efter byte i gräsmarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
